Skogens skador
av
Roger Thoor
INLEDNING
AVHANDLING
Syfte och frågeställning
Material och metod
Insekter
Svampar
Vilt
Väder och klimat
Näringsobalans
Luftföroreningar och markförsurning
Andra skadefaktorer
Ozonskiktet
Växthuseffekten
Kronutglesning
AVSLUTNING
Jag tycker att det är ett intressant område med skogen och därför har jag valt detta att arbeta med.
Jag har tidigare arbetat inom skogen för en parkavdelning men där arbetar de inte som skogsbolag skulle ha gjort. Där är det mer arbete med motorsåg och röjsåg som man går in och gallrar i ett bestånd. Jag har sett det arbetet som mycket intressant och kunskapslyftande.
Syftet med denna analys är att undersöka vilka skador en skog kan få. Min förkunskaper är att jag har en viss kunskap om insektsangrepp, ozonskiktet, växthuseffekten, luftföroreningar, och försurning. Mina frågor kommer att bli följande:
Jag har varit på stadsbiblioteket och där hittade jag ett par böcker som jag ska gå igenom senare och se om jag kan hitta något om skogsskador. Jag ringde runt i Sverige för att få uppslag, var jag kan hitta om skogsskador. Jag ringde till skogsbruksskolan i Umeå och Sundsvall men även till Skogsbruksskolan i Alnarp för vidare information. Slutligen fick jag rekommendationer att titta på skogstyrelsens hemsida på Internet. Jag har även varit ut på Internet och sökt med det mest intressantast och mest uppdaterat var skogsstyrelsens hemsida.
Som jag har nämnt tidigare så kommer jag att gå genom Internet- och boklitteratur för närmare granskning. Jag hoppas att jag får mina frågor besvarade. Såsom vilka olika skador på skogen det finns? Hur omfattande är de? Finns det några motåtgärder mot skadorna? Vilka insekter och svampar är mest farliga för våra skogar? Hur påverkar ozonskiktsförtunningen skogen? Hur påverkar växthuseffekten skogen? Vad är kronutglesning?
Ibland kan det vara svårt att bestämma vilken skada det är på skogen och även dras det ibland för snabba slutsatser av vilken skada träden lider av. Ibland kan skogen lida av flera olika skadefaktorer. Skog som har nedsatt försvar har lättare att angripas av olika skador. Exempelvis kan man säga att en skog kan får en primär skada av t.ex. körskador, viltskador, väder och klimat men däremot sekundendära skador kan betecknas såsom insekter och svampar.
De skador på skogen som jag kommer att ta upp i min rapport är insekter, svampar, vilt, väder och klimat, näringsobalans, luftföroreningar och markförsurning, och andra skador.
De är vanliga i svenska skogar och när de uppträder regelbundet så orsakar de stora skador på skogen. Det finns 23 000 arter i landet. Ett stort antal lever på barr, blad, knoppar, skott, blommor och frukter på levande växter medan andra lever under bark och ved på döda eller försvagade träd. Det finns ett fåtal som har förmågan att döda träd och det är t.ex. granbarkborre och sextandade barkborre. Larverna hos de flesta arterna gör skadorna men det finns även fullvuxna insekter som kan göra skador på skogen.
Några exempel på några är snytbaggar, granbarkborrar, sextandade barkborrar och märgborrar. T.ex. talmätaren orsakade svåra skador på barren i Hökensås 1996-1997 i Skaraborgs län. För att begränsa skadorna så genomfördes biologisk bekämpning. Där framgick det att 80 -90% av larverna dog men resultatet av detta kan man bara utläsa om ett par år.
Under 1997 (seklets varmaste) så betraktas skadorna normala och det vill säga svåra. Det beräknas att granbarkborren har dödat uppskattningsvis 500.000 - 600.000 m3 skog under 1997. Den insekten gör mest skador i hyggeskanter men den finns även förekommande i bestånden.
Man får även tänka på hur man framskrider sitt skogsbruk, om man ska främja insekter eller inte. För att minska ingreppen på skader så bör man inte kallhygga områden för då främjar man insekter men också t.ex. älgen, hjort, och gnagdjur när man har återinplanterat skogsplantor för framtida skörd. Man bör inte heller rundringshugga i skogen för det ökar också möjligheten till skador på den framtida skogen. Rundringshugga innebär att man börjar med en liten ring i mitten och huggar (tar ned skogen) som en spiralformad ring, ringen ökas med tiden och att man arbetar sig utåt. I den unga skogen så får skadefaktorerna möjlighet att etablera sig. Mina rekommendationer är att man gallringshugger i stället (typ av blädning). Nackdelen med det är att det har en hög kostnad och man kan inte gå in med skogsmaskiner hur som helst.
I dagens läge ska man lämna ett antal stammar för ekosystemet när man hugger i skogen för bon för t.ex. ugglor men också stammar som har fallit eller är fallfärdiga för t.ex. spillkråkor för att de äter av de insekter som finns i stammarna, och annars tar man bort all deras mat när man gör t.ex. kallhyggen.
Det finns många arter (ca 10 000 arter) som kan skada skogen. De flesta är microskopiska och de saknar klorofyll och därav är de beroende av andra levande organismer eller dött organiskt material för sitt behov av kolhydrater. Flertal svampar har ett saprofytiskt levandssätt och det innebär att de är parasiter som livnär sig på dött material och bryter ned det till vatten, kodoixid och mineralämnen som den tar upp. De flesta svamparna angriper träd som har nedsatt försvar som har orsakat av väderlek, vilt, luftföroreningar, näringsbrist eller insekter. Oftast när man upptäcker en skada på ett träd så finns det en hög risk att man felbedömer orsaken till skadan när svampkroppen ännu icke är synbar och är bara mikroskopisk. Likväl gör svampen en stor skada på trädet. Det mest naturligt är att svampen angriper de delar på trädet som är försvagat eller dött men det finns undantag, att en del svampar angriper levande träd och orsakar en stor skada på det trädet som t.ex. snöskytte och knäckesjuka som gör träden missbildade. Det är viktigt att man snart som möjligt diagnoserar rätt och när fruktkroppen (på vissa sorter så tar det lång tid innan fruktkroppen blir synlig) blir synlig så blir den en värdefull information vid skadediagnosen.
När förhållanden har varit gynnsamma så har vissa svampsorter drabbat stora områden såsom tallskytte och knäckesjuka. Medans andra svampsorter angriper skogen när den är försvagad som t.ex. honungsskivling.
Ett gissel är rottickan som orsakar skador på våra skogar årligen mellan 500-1000 miljarder kronor. Den finns främst i Göta-, Svea- och norrlandskusten. Den är besvärligast på bördiga marker i landets södra delar.
I samband med grandöd och ekdöd så fanns de på många platser och orsaken var honungsskivlingsangrepp. De angripna träden visar indikationer på att de har ett nedsatt försvar av någon anledning.
De vilda djur som orsaker mest skador på skogen är älg och rådjur (orsakar mest skador) men det finns även andra djur som kan ge regionala och lokala skador såsom kronhjort, åkersork och skogssork. Skadorna är huvudsakligen bett, gnag och avbrytning av stammar. Skadornas omfattning beror mycket på angriparens population, planteringar och ungskogar är mest utsatta. Men även andra faktorer kan påverka skadesituationen och det är t.ex. skogstillståndet, hur skogsbruket bedrivs, vegetationens sammansättning, rådande klimat och väderleksförhållande. Men det finns skadeförebyggande åtgärder såsom stängsling, behandling med repellenter (motstötande) och anpassad skogsskötsel.
Rådjurstammen tycks ha minskat men däremot ökar älgstammen i sådan omfattning att skadorna är oacceptabla inom skogsbruket. En viss mängd av viltskador får godta. Det bör tilläggas att lövträden drabbas mer än barrträden.
Speciella väderförändringar som plötsligt inträffar såsom tork-, frost- och stormskador kan ge upphov till skador.
Om skogen utsätts för kärva klimatlägen som exempelvis i kust-, eller fjällnära skogar så kan det också ge upphov till skador på skogen. Även skador av renar förekommer.
Under 1997 så var det ovanligt torr sommar som gav orsak till många skogsbränder som drabbades främst i södra och mellersta Norrland.
Snöbrottsskador har förekommit mest lokalt inom delar av norra Svealand och södra Norrland. Även frostskador förekommer på våren och på hösten.
Kådrinning från gran omfattar oförminskat inom delar av södra och sydvästra Sverige.
Skadesymtomerna uppkommer som barrmissfärgning, barrförlust, avdöende av skott och grenar, barkskador och deformering av topp eller en hel krona. Det är oftast svårbedömt när det gäller väder och klimatskador. Skadorna kan uppstå successivt och bli synliga långt efter de har blivit utsatta av t.ex. torrperioder på sommaren eller temperaturväxlingar under vintern. Något som man inte bör göra är att slå på träd när det kallt på grund av att man rubbar kristallerna i cellerna och på så sätt kan det uppstå inre skador och på sätt främjar man insekters inverkan på träden. Andra orsaker som kan göra det svårt att diagnosera trädet till väder- och klimatförändringar, är att det kan vara andra orsaker till skadorna såsom luftföroreningar, sekundära skadegörare förändrar symtombilden men även andra faktorer kan ge liknande symtomer.
En process som ger trädet förödande konsekvenser är t.ex. om det inleder med en torr och blåsig sommar, sedan med en regnig höst. Därefter så kommer det en ömsom varm och kall vinter som är snöfattig. Sen kommer det en varm vårvinter och sedan blir trädet angripen av insekter. Slutligen så blir det luftföroreningar som knäcker trädet och det dör.
Det bara 16 - 17 ämnen som växten direkt utnyttjar av 90 grundämnen. Kol, väte och syre är klart dominerande. De härstammar från luftens koldioxid och vatten som omvandlas till organiskt material vid fotosyntesen. Utöver det så finns det 12-14 mineralsnäringsämnen som utgör normalt endast 2 - 3% av bladets torrvikt (när det finns ingen vätska kvar i bladet) och 1% i trädstammar. Kvävet begränsar tillväxten i de flesta fastmarksskogarna i Sverige.
Näringsämnerna kan variera mycket stor på grund av t.ex. markförhållanden trädet har. Se bara på träd på en myr och jämför det med träd som står i mer torrare mark så har det senare trädet större tillväxt och myrträdet har glesare mellan stammarna. Med andra ord har torrmarksträdet större tillgång till olika näringsämnen och på myrmarken blir trädet hämmad i tillväxten.
Om det finns för låga eller för höga halter av näringsämnen så försöker trädet att komplettera både upptagningarna från rot och barr genom balanseringen mellan cellerna. Finns det ett eller flera ämnen som är för låg eller höga så uppstår det näringsobalans och effekten av det blir missfärgning av barr, tillväxtstörning i skott och grenar. Vid markförsurning med hög kväveposition av ammonium- och nitratjoner så kommer det att uppstå förr eller senare en näringsobalans. Efter avverkning så far stor mängd av bunden näring bort och i nästkommande trädgeneration kan det uppträda näringsobalans, detta gäller speciellt vid näringsmässigt fattiga marker. Om träd tar upp av någon orsak större mängd ämnen än den behöver så skapas det även där näringsobalans. Samma sak gäller om träden tar upp ett ämne som verkar giftigt.
Luftföroreningar och markförsurning
Luftföreningars inverkan på miljön har oroat de senaste decennierna. Först uppmärksammades försurade sjöar och vattendrag men i början av 1980-talet så rapporterades även oförklarliga skador på skog i sydvästra Sverige. Skadorna påminde om de skador som uppmärksammades i Centraleuropa.
Både föroreningar i luft och mark är ett allvarligt problem, speciellt i sydvästra Sverige. Närheten av vissa källor som släpper ut luftföroreningar kan skador påvisas. Men det är svårt att avgöra i vilken grad skogen har tagit skada av detta.
Idag ser man samband mellan luftföroreningar och att skogsekosystemet påverkas av detta. Nedfallet måste minskas dramatiskt (helst skall det inte finnas några som helst nedfall som kan påverka vår natur på ett negativt sätt, varken på en kort tidsperiod eller längre tidsperiod) annars kommer vi att få räkna med:
Genom effekterna av luftföroreningar på vår skog, är en varningsklocka, om vad som kommer inträffa i vår närmaste framtid. Jag anser att vi kommer att få se en ökning av angrepp på våra skogar och att den framfart som det förloppet av skadedjur och svampar så kommer skogsdöden var ett faktum även i vårt land. Jag tror att de är inte långt borta.
Markförsurning är en av våra största miljöhot. Det leder till negativa effekter bl.a. näringsobalansen som får trädtillväxten blir hämmad.
Försurningen orsakas av nedfall av försurade ämnen. Svaveloxid från olika typer av förbränning, kväveoxider främst från bilavgaser och ammoniak från jordbruket reagerar med vatten i luften och bildar svavelsyra och saltpetersyra. Detta faller ner i form av nederbörd, eller fastnar på träden och därefter så sköljer regnet ner det på marken.
Markförsurningen har negativa effekter på skogsekosystemet och dess förmåga att binda viktiga basatjoner minskar och därav så följer viktiga näringsämnen med avrinningsvattnet. När pH sänks så ökar lösligheten många metaller bl.a. aluminium som är skadligt för både växter och djur.
Det geologiska underlag i Sverige består mest av granit och gnejs som täcks av sandig - moig morän och denna kombination ger dålig motståndskraft mot försurning. I södra och sydvästra Sverige så har det kartlagts de är de värst drabbade områderna och i områdernas skog på ett meter djupt så varierar pH mellan 4 och 4,5. Jag måste tillägga att en opåverkad skog under samma förhållanden har ett pH som överskrider 5.
Vi får mycket luftföroreningar från andra länder via vindarna till vårt land.
Katalysatorerna som är satta i våra moderna bilar att till för att minska koldioxidutsläppen så att den sura nederbörden minskar eller hämmas. Drömmen är att den ska inte finnas över huvud taget. Men det skrämmande att katalysatorerna avger gaser som påverkar ozonskiktets tjocklek. Det går från pest till kolera. Tråkigt nog så finns det antydningar att de multinationella oljebolagen köper upp idéer och uppfinningar som skulle minska utsläppen till en sån grad att det är häpnadsväckande. Därav skulle det innebära för dem att de skulle få sälja mindre bensin och olja. Så länge det finns de som är så trångsynta och bara tänker på det egna kapitalet så kommer miljöförstöringen fortgå.
Vissa åtgärder har tagits ställning i Europa som t.ex. att svavelutsläppen skall minskas med 55% jämförelsevis med 1980 till år 2000. Under samma period gäller 30% för kvävet och 10% för ammoniak. Det innebär att det tar decennium innan försurningen avstannar och ekosystemet kan börja att återhämta sig.
Skogsstyrelsen har föreslagit ett åtgärdsprogram sedan 1989 för skogsmarkskalkning för att bromsa upp försurningen. En sammanfattning av den rapporten är att den ser positiv och den har haft minimala bieffekter. 1992 så sattes ett annat projekt igång och det bräknas att kosta 1,5 miljarder kronor. Det är en premie som vi måste betala om vi ska ha en skogsproduktion, biologiskt mångfald, vattenresurser och friluftsliv.
Där finns det ett antal olika orsaker till skadorna som t.ex. saltning av vägar under vintern, körning i terräng av snöskoter och andra olämpliga fordon. Något som är viktigt att tänka på när det gäller skogsbruk är att man inte tar och använder för tunga skogsmaskiner i skogsbruket för annars kommer de ge körskador på skogsmarken. Något annat som kan tänka på att man ska lämna en ridå av lövträd mot vägar p.g.a. vägsaltet. På så sätt så skyddar man barrträden som är betydligt känsligare än lövträden.
Här kan man kallt påstå att om inte vi gör några effektiva åtgärder snarast så kommer det att ha förödande konsekvenser på vår jord.
Man kan nämna att; vad som vi släpper ut i luften och då spelar det ingen roll vars på jorden det sker, så påverkar det ozonskiktet. Det är en fördröjd effekt på ozonskiktet som tar 10 - 15 år innan utsläppen börjar att påverka ozonskiktet. Utan ozonskiktet skulle vi inte klara oss och om det skulle tunnas ut (för mycket) så skulle cancerfallen öka radikalt och försvagningen av skog skulle ökad angrepp av insekter, svampar och näringsobalans. Det som påverkar ozonskiktet negativt är CFC (klorfluorboner), freoner, dikväveoxider (lustgas) och andra stabila kemiska föreningar.
När mängden av koldioxid (CO2) (men även andra gaser)ökar av t.ex. utsläpp av bilavgaser, eldning av fossila bränslen, som olja, kol och gas så ökar växthuseffekten genom att atmosfären blir "tätare". Det minskar möjligheten för jorden att ventilera ut överskottsvärme till rymden. Varav effekten blir att medeltemeraturen ökar vi får klimatförändringar som kommer att påverka skogen på ett negativt sätt. Man får också tänka på att det är ett stort problem med smogen efter bilar i vissa storstäder såsom i Los Angelos och Ruhrområdet. Det är allmänt känt att bilavgaserna är en av grundorsakerna till att kväveoxider bildas i samband med starkt solljus och bidrar till skogsdöden.
Som jag har nämnt i "väder- och klimatförändringar" så vill jag påvisa att även här att det kommer det att påverka skogen negativt på grund av att medeltemperturen ökar och då blir det torrare klimat för skogen. I samband med att det blir torrare så kommer insekter och svampar få en ökad tillväxt men jag tror att värmen kommer att leda till en näringsobalans i skogen.
Det är måttet på skogsskador där trädets aktuella krontillstånd jämförs med en tänkt krona utan några skador. Normalt anges kronutglesningen i procent.
Här kommer jag att gå igenom de frågor som jag har ställt på första numrerade sidan och sedan kommer jag att göra en utvärdering av mitt arbete.
Det finns följande skadefaktorer på skogen; insekter, svampar, vilt, väder och klimat, näringsobalans, luftföroreningar och markförsurning, och andra skador som vägsalt och olämpliga fordon i skogen men även påverkas skogen av ozonskiktet och växthuseffekten.
Det är skrämmande vilka skador det finns för skogen och i vilken omfattning de finns. Det är oroligt vilka kostnader de innefattar för Sveriges rike. Om vi inte gör något åt det inom en snar framtid så kommer det kostnaden att öka rejält.
De åtgärder som finns idag är kalkning, gallringshugga skogen och minska på de gifter som förstör vår natur och skog.
De insekter som är farligaste för vår skog är snytbaggar, granbarkborre och sextandade barkborre men de svampar som är farligaste för vår skog är rottickan, tallskytte, knäckesjuka och honungsskivling.
Både ozonskiktet och växthuseffekten har en stor påverkan på vår skog och om inte det förändras snart så kommer det att ha förödande konsekvenser för skogen. I dagens läge så har människan blivit mer miljömedveten men det finns krafter som vill motverka det t.ex. oljejättarna så att de kan fortsätta sälja bensin och olja.
Kronutglesning är det när man beräknar måttet på skogsskador mellan det aktuella och en tänkt krona utan skador. Det beräkna normalt i procent.
Det har varit intressant och lärorikt att få arbeta med denna uppgift om skogen. Eftersom jag har arbetat inom detta område genom att jag har arbetat i en parkavdelning och på vinterhalvåren har jag arbetat med motorsåg, röjsåg och gallrat i skogen. Där har man sett vissa skador på skogen och nu har man fått en större kunskap om vad som ligger bakom skadorna.
http://www.svo.se/halsa/sur.htm Hämtat 1998-11-11 02.12
http://www.svo.se/halsa/ash.htm Hämtat 1998-11-11 02.14
http://www.svo.se/fakta/sk_halsa/markf.htm Hämtat 1998-11-11 02.17
http://www.svo.se/fakta/sk_halsa/talleko.htm Hämtat 1998-11-11 01.57
http://www-skogsskada.slu.se/ Hämtat 1998-11-11 02.27
http://www.svo.se/fakta/stat/ska2/default.htm Hämtat 1998-11-11 02.22 / pdf-fil 4 (hela) och pdf-fil 3 (sid 8)
http://www.svo.se/halsa/obalans.htm Hämtat 1998-11-11 02.09
http://www.svo.se/halsa/luft.htm Hämtat 1998-11-11 02.10
http://www.svo.se/halsa/skada.htm Hämtat 1998-11-11 01.37
http://www.svo.se/halsa/insekt.htm Hämtat 1998-11-11 01.58
http://www.svo.se/halsa/svamp.htm Hämtat 1998-11-11 02.01
http://www.svo.se/halsa/vilt.htm Hämtat 1998-11-11 02.02
http://www.svo.se/halsa/klimat.htm Hämtat 1998-11-11 02.02
http://www.svo.se/fakta/sk_halsa/skad97.htm Hämtat 1998-11-11 01.53
Almberger, Per och Haeger, Emil och Hamilton, Henning och Remröd Jan: Skog i fara
Henriksson, Anders och CWK Gleerups Utbildningscentrum AB: Naturkunskap Kurs A
You'll find my E-mail bottom at my
Mainpage
Copyright © 1999 - 2006 Roger Thoor. All rights reserved.
http://home9.swipnet.se/~w-90278/