Varför föll Romarriket?
av
Roger Thoor
Sammanfattning
2. Historisk bakgrund
4. Pesten
7. Pax Romana
9. Skatten/inflation
11. Erosion
14. Det östromerska rikets nedgång och fall
16. Avslutande diskussion
17. Fotnoter
1. Inledning
1.1. Förutsättningar/bakgrund
1.2. Syfte
1.3. Metod och material
3. Orsaker till att romarriket föll -Introduktion
4.1. Diskussion
5. Slavhandeln
5.1. Diskussion
6. Jordbruket
6.1. Diskussion
7.1. Diskussion
8. Inrikespolitiska problem
8.1. Diskussion
9.1. Diskussion
10. Upplösning av romarrikets gränser
10.1. Diskussion
11.1. Diskussion
12. Blyförgiftning
12.1. Diskussion
13. Kristendom
13.1. Diskussion
14.1. Diskussion
15. Varför föll romarriket? Enligt författarna
15.1. Diskussion
16.1 Vad skulle romarna ha gjort istället?
18. Litteraturförteckning
19. Rekommenderad litteratur
Sammanfattning
Jag valde "varför föll romarriket" på grund av jag anser att det är ett intressant ämne. Mitt syfte med denna rapport är att ta reda på vilka orsaker som står bakom att romarriket föll. Det mesta av materialet har jag fått från litteratur som jag har funnit på stadsbiblioteket.
1. Inledning
Våran lärare gav oss en uppgift som innebar att vi skulle ta ett historiskt problem. Jag funderade på vad jag skulle ta. Efter en snabb fundering så kom jag fram till ett problem som jag anser är mycket intressant. Det är; varför föll romarriket? Jag är en person som gillar att undersöka och göra egna slutsatser eller egna diskussioner av vad jag har kommit fram till. Jag antar att det filosofen inom som uttrycker sig när jag gör mina rapporter.
1.1. Förutsättningar/bakgrund
Vår lärare ansåg att en förutsättning var att vi skulle ha ett intresse i det som vi skulle skriva om. Vi fick bestämma själva om vi skulle göra en rapport, artikel eller collage. Jag bestämde mig för att göra en rapport och orsaken till det är bara en, jag tycker om att göra rapporter. Jag tycker att det är intressant att ta reda på från olika källor och sätta samman dem på ett ställe till exempel en rapport.
1.2. Syfte
Mitt syfte med denna rapport är att ta reda på vad eller vilka problem som var orsaken till att romarriket föll. Jag vet att detta är ett svårt komplicerat område men jag vet samtidigt att det kommer att bli intressant.
1.3. Metod och material
Som alla mina rapporter så undersöker jag internet först men det blev en stor besvikelse för mig. På den svenska delen så fanns det obetydlig information om detta ämne. Därefter gick jag in och sökte på engelska om romarrikets fall men även där blev jag mycket besviken. För det mesta handlade om romarrikets uppgång och inte lika mycket om romarrikets fall. Jag vet om att säkerheten på internet är minimal när det gäller att veta om att den som har skrivit den hemsidan verkligen är den som den personen påstår och hemsidan har en vetenskaplig bakgrund bakom sig. För vem som helst kan idag sätta ut en hemsida och kalla sig Professor men som är i verkligheten en som aldrig har utbildat sig på det sättet. Även om det är tillåtet så anser jag att även om att på internet så finns det mycket information men sanningshalten bör man se med en nypa salt.
2. Historisk Bakgrund
Rom grundades av Romelus 753 f.Kr. och därav namnet Rom. Arkelogerna har funnit keramik som visar att Tibern var redan bebodda på 1600-talet f.Kr. 1 I början så bestod rom av olika hyddbyar och från de sju kullarna i Tiberns närhet så uppstod Rom. 2
3. Orsaker till att romarriket föll - Introduktion
När man frågar sig varför föll romarriket så kommer man att få ett oändligt många frågor i det sammanhanget. Man bör i stället fråga sig vilka kombinationer av orsaker kan ha påverkat det romerska imperiets fall. Om man ser på det romerska imperiet så kan man se att romarriket uppbyggdes från ett bysamhälle. Detta bysamhälle växte ihop till en enda stad och blev till grunden för Rom och romarriket. Men det är inte allt när det gäller romarriket, man får tänka faktiskt att romarriket var en militärmakt som under en lång tid stod emot fientliga attacker. I världshistorien är det bara romarnas imperium som har lyckats under så lång tid att stå emot fientliga trupper. Man får också tänka på de enorma landområden som romarna erövrade och det finns inga likheter när det gäller ett rike att består så länge som romarna gjorde.
4. Pesten
När det gäller det romerska imperiets fall så finns det en teori som kallas för mikrobteorin och det innebär att det romerska riket drabbades av pest. Partherna anföll från öster mot den neutrala buffertstaten Armenien och därefter anföll partherna Syrien. Romarna hade en huvudbastion i Mellanöstern. Romarna tryckte tillbaka anfallet med hjälp av Donauarmèn till Mesopotamien (nuvarande Irak). Under detta fälttåg så blev de romerska soldaterna smittade av en sjukdom som de förde med sig tillbaka till Donauområdet när de återvände. Den första epidemin skedde 165 - 180 e. Kr. och det finns de som menar att det var smittkoppor. När denna epidemi kom in i romarnas rike så hade de ingen residens mot denna sjukdom på grund av att den var en ny sjukdom som de inte hade utsatts för tidigare. Därav blev det en stor dödlighet i romarriket under denna period.
4.1. Diskussion
Jag anser att det är en självklarhet att en stor mängd av befolkningen dog när de utsätts av en epidemi av de slag som både romarriket och Sverige utsattes för på 1300-talet. När människor bor trångt i städer såsom Rom så ökar smittorisken avskyvärt högre än hos en glesbefolkad landsbygd. Med andra ord så sprids sjukdomar fortare och effektivare i mer tätbefolkade områden.
5. Slavhandeln
Det finns anor av slaveriet ändå tillbaka till 2600 f. Kr. Eftersom skrivarkonsten användes då till att dokumentera städers och människors öden. 17
5.1 Diskussion
Detta är bevis på att Romarriket hade inrikeska problem när det gäller slavarna. Speciellt när det gäller de stora slavupproren som blev regelrätta krig mot de romerska armén. Sådana slag kan bara bli negativa för ett rike som romarriket. Jag anser att dessa slavuppror påverkade det romerska samhället. Dessa uppror påverkade givetvis romarriket ekonomiskt på grund av att dessa soldater som slogs mot slavarna kunde i stället ha slagits emot fiender vid rikets gränser. Detta skulle ha gjort att romarriket skulle ha kunnat hållit sina ställningar längre än de gjorde i vår världs historia. En annan detalj är om romarna hade behandlat sina slavar betydligt humanare så hade dessa uppror enligt min åsikt inte hade inte förekommit över huvud taget eller de hade varit betydligt mindre.
6. Jordbruket
De små jordbrukarna var ryggraden i det romerska imperiet. När soldater återkom efter flera års av krig till sina hem så var dessa gårdar förfallna och de pressades lätt till att avstå dem till närmaste godsägare. 23
6.1. Diskussion
Jordbruket var ryggraden för det romerska imperiet, när den ryggraden brast så brast även det romerska imperiet. Eftersom jordbruket födde soldaterna som krigade mot rikets fiender och när inte soldaterna fick den mat som de behövde så kunde de inte försvara riket som de borde ha kunnat. Jag anser att dessa två följer med varandra hand i hand och de tidigare soldaterna togs från bönderna så var inte tillskottet av soldater tillräckligt för att försvara riket. En faktor som påverkar detta är att slavarna minskade rejält och påverkade hela samhället negativt. Det romerska imperiet gick från rikt till fattigt.
7. Pax Romana
En förutsättning för välstånd var fred, pax romana. En annan orsak till att varför fredstiden inträffade var romarnas krigströtthet. Under de första två århundraden av kejsartiden i Roms historia var det fred och det var något som var ovanligt i ett världshistoriskt perspektiv. Nu ligger det till att denna tvåhundraåriga fredstid existera inte utan det pågick konstant krig vid gränserna och olika uppror inom riket. Av de 60 miljoner innevånare inom romarriket såg de flesta inte till några krig eller uppror och därför så anses denna period som fredstid. För att behålla den fred så blev armén en yrkesarmé som skulle försvara riket både från fiender som anföll romarrikets gränser och eventuella uppror inom riket. En annan viktig del var en permanent flotta och det fanns stationerade flottbaser vid till exempel Alexandria, Syrien, Ravenna, Forum Julii, Misenum och så vidare. 30
7.1. Diskussion
Jag tycker att det är verkligen konstigt att kunna kalla en period för fredstid när krig fortfarande pågick vid gränserna. Självklart var det inte krig inne i landet och där pågick romarrikets utveckling. Handeln var mycket viktig för romarna så de kunde få in de varor som de hade behov av. Rent konkret var det inga problem under denna tid. Jag anser att problemen utvecklades under denna. Hela samhällsstrukturen förändrades. Slavarna minskade under denna period och det ledde till att bönderna var tvungna att ta över den roll som slavarna hade och så småningom blev bönderna livegna, kristendomen etablerade sig mera och de påverkade alla människor i alla samhällsskikten och det var ingen speciell folkgrupp av samhället som enbart påverkades av kristendomen, krigströttheten etablerade sig bland romarna och ett behov att ha fred blev bara större. Under denna tid så passade man att bygga upp riket ännu mera och då tänker jag på alla dessa ruiner som man kan se i dagens läge. Jag misstänker att romarna förbyggde sig och med det menar jag att de byggde mer än vad de hade egentligen råd med. Effekten av det kom senare för romarna genom att ekonomin brast för dem.
8. Inrikespolitiska problem
Det var politiska strider mellan de optimaterna, adelsmän och popularerna. En man vid namn Marius skapade en yrkesarmé som slogs ned av Sulla år 83 f. Kr. Han utsåg sig själv till diktator på livstid och lät avrätta eller landsförvisa sina fiender (82-79 f. Kr.). Från 60 f. Kr. blev det ett inbördeskrig som avslutades av Ceasar genom att han dödade Pompejus (48 f. Kr.). Julius Ceasars utsåg sig själv till kejsare på livstid men mördades efter fyra år av aristokratiska anhängare. Romarrikets historia är att det har funnits en stor mängd av kejsare. Det finns kejsare som har regerat i det romerska imperiet så kort tid och inte hunnit göra något eller några förändringar för det romerska imperiet. Dessa kejsare har en mindre betydelse för den romerska historien så att de beskrivs inte så ofta i de historiska litteraturerna. Många av dessa herrar har mördats av en eller annan orsak. 32
8.1. Diskussion
Jag anser att man bara kan summera de inrikespolitiska problem på ett sätt. Det kan inte vara annat än kaos i romarrikets styrande del. Det finns ett oändligt antal kejsare som har blivit mördade under deras politiska karriär. Då kan börja undra vad som ligger bakom detta. När Julius Ceasars mördades så har det visats att han var en hårdför regent som skaffade sig många fiender. Dessa fiender tog lagen i egna händer och mördade vederbörande. Detta har ofta iscensatts ett flertal gånger. Eftersom det var många olika krafter som ville styra riket så jag antar att det är resultatet av detta. Jag anser att det bästa för det romerska riket hade varit att man hade haft en stabil och konstant regering eller kejsare som hade styrt landet. Jag misstänker att riket skulle troligen ha sett ut på ett annat sätt och hade troligtvis varit betydligt starkare än vad historien visade.
9. Skatten/inflation
Det var ett billigare och bättre varutbud när alla varor löpte samman på en plats de vill säga i nuvarande Italien. Prisutvecklingen på hemmamarknaden dämpade inflationen i omvärlden. Detta gjorde Rom till världens finansmarknad. Slutligen så importerade Rom mer än den exporterade och det gjorde att investeringar i Italien blev mindre lönsamma. Det innebar att Italiens förlust blev provinsens vinst. I den underutvecklade omvärlden så ökade efterfrågan på varor och sysselsättning. 33
9.1. Diskussion
När provinserna vinster ökade så blev det tvärtom med Italien och Rom. Det innebar att kärnan blev bara fattigare hela tiden. Detta anser jag att detta spreds som ringar på vatten och detta urholkade romarrikets ekonomi. All denna devalvering som förekom under romarriket så anser jag att man kan jämföra det med Tysklands inflation början på 1920-talet då det behövdes 1 000 000 000 000 (en biljon) mark för att köpa ett ägg. 37 På samma sätt som Tyskland var romarna på väg mot en djup inflationssvacka som skulle bestå under en lång tid. Man kan ifrågasätta vilket var värre, Tyskland eller hos Romarna. Jag anser att romarnas inflation sträckte sig under en längre tid än det var hos Tyskarna. Tyskland hade även en ännu en kris under början på 1930-talet. Man får betänka att romarnas kris smög sig på långsamt på dem tills det var för sent. Man kan säga att romarnas kris började ungefär vid 250 e. Kr. och efter det förvärrades deras ekonomi snabbt.
10. Upplösning av romarrikets gränser
Romarriket lämnade små möjligheter till marginaler i sin ekonomi. Med andra ord så ansträngde resurserna till det yttersta och lämnade dåliga marginaler till en ekonomisk nedgång eller ökade utgifter. På 160-talet e. Kr. så blev trycket på romarrikets gränser hårdare och de kunde nätt och jämt klara av fienderna. Efter 226 e. Kr. försämrades läget betydligare. Partherriket störtades av den nypersiska sassanidiska dynastin. Det blev en serie svåra krig för romarriket. Samtidigt så blev de anfalla av germanska stammar från norr som gick över floden Rhen. Genom detta så insåg det romerska imperiet att man kunde inte fortsätta med en kejsare som styrde över hela riket och därför uppstod det många motkejsare och på sätt så överlevde romarriket. Därefter delades romarriket upp 120 mindre enheter som var samlad i tolv dioeceser och i sin tur sorterad under fyra prefekturer, två i väst och två i öst. Detta innebar fyra stycken kejsare som styrde det romerska imperiet. Nu hade Rom förlorat all politisk makt. Detta nya systemet (tetrarkin) höll inte länge (284-305 e.Kr.). Efter det så samlades hela romarriket under Konstantins regeringsperiod (306-337 e.Kr.). När han dog så upplöstes det romerska riket. Den sista gången som romarriket blev enat igen var mellan 394-395 e. Kr. Efter detta så var det stora skillnader mellan det västromerska riket och det östromerska riket. Det västromerska var betydligt fattigare än det östra. Så det västromerska riket klarade inte av trycket av fiender lika bra som det östromerska. 38
10.1. Diskussion
Det romerska riket var tvungen att slås på två fronter, detta klarade inte imperiet av. En jämförelse kan vara andra världskriget. Där Tyskland hade en öst- och västfront. Att dela sina arméer till två olika fronter kan aldrig vara bra för ett rike. Det bästa är att ena alla sina krafter till en enda front och kunna slå ned sina fiender en gång för alla, så att inte ens fiender har möjlighet att återhämta sig.
11. Erosion
Virke behövdes till byggen av hus och fartyg men även till bränsle som användes till metallbearbetning, keramik och tegelugnar. Av den stora användningen av ved som naturresurs så blev det så småningom erosion. Medelhavsområderna är omtalad att vara känslig mot erosion och krävde en varsam hanteringarna av jordarna. Effekterna kan man till och med idag se i stora delar av Grekland, Turkiet och viss mån Italien. 41
11.1. Diskussion
När det gäller erosion så anser jag att det måste gått åt fruktansvärt mycket skog för att tillfredsställa allas behov. Givetvis kan det ha orsakat stora problem för Romarriket, speciellt om naturresurserna började tryta. Detta kan ha underminerat stridsviljan och moralen hos det romerska folket när materialet inte fanns tillgängligt. Transporten av ved måste ha tagit större och större resurser på grund av de enorma sträckor som det fanns i romarriket. Givetvis så tog man veden så nära som möjligt och inte transporterade ved tvärs över riket när det fanns ved på andra sidan av riket. Jag anser även att det borde ha framkallat olika naturkatastrofer. Jag är verkligen överraskat att något sådant är inte fastställt (undantag Pompeij som var ett vulkanutbrott).
12. Blyförgiftning
Man har funnit skelett som har innehållit tio gånger mer bly än normalt. Största blykoncentrationen har man funnit i barnskelett. Det antas att en del av dessa människor har dött av blyförgiftning men det har man inte kunnat bevisat. Från den tidens skildringar så vet man att hundratals människor led av förlamningar i extremiteterna och huvudvärk som är symtomer på kronisk blyförgiftning. Den genomsnittliga romaren bör ha fått i sig avsevärda mängder bly i sig och dessa blyintag ger även apati, kraftlöshet och sterilitet. Blyet användes till ledningar av vatten, man drack ur blybägare, lagade mat i blykärl och man sötade vin med blyoxid i stället för socker. Det finns ingen detaljerad befolkningsstatistik men man vet idag att det förekom befolkningsminskning. 42
12.1. Diskussion
Jag tycker att det är skrämmande hur bly kan påverka människor. Jag antar att eftersom blyet var lätthanterligt och lättillgängligt så använde man detta material under romariden. Jag antar att romarna inte visste bättre motför vi gör idag. Men samtidigt gör vi samma sak som romarna gjorde, använder blyet. Men inte på samma sätt; idag har börjat använda blyfri bensin men vi har fortfarande bly i bilbatterier.
13. Kristendom
Utan judendomen skulle inte kristendomen ha existerat över huvud taget. Efter det så går likheter isär mellan de båda religionerna. I romarriket var judarna cirka 10 % av romarrikets befolkning och exempelvis kan man tillägga att i Alexandria var judarna hela 40 % av befolkningen. De kristna missionerade kristendomens budskap och på så sätt överlevde den religionen. Paulus framförde den kristna läran på sådant sätt att han gjorde den kristna frälsningserbjudande gripbart och lockande. Att vid döden komma till det förlovande landet. Det underlättade att missionera den kristna tron genom de vägar och handelsleder som romarna hade byggt men även språkgemenskapen och idéutbytet. Transportmöjligheterna underlättade betydligt för kristendomens lärospridning motför om det inte hade funnits några bra förflyttningsmöjligheter. Ett resultat är att i Rom år 200 e Kr var de kristna 10 000 och hundra år senare är det beräknat att de kristna var 40 000 i Rom. 43
På den tiden, då Jesus verkade så var det ovanligt att en man (som Jesus gjorde) adresserade offentligt till kvinnor och exempel på det är:
13.1. Diskussion
Jag anser att om inte judendomen hade funnits så hade inte heller kristendomen och islam funnits. För de sistnämnda kommer ifrån judendomen men de har egna versioner var religionen är för något.
14. Det östromerska rikets nedgång och fall
Det östromerska riket tog många rikedomar från Rom till exempel konstverk, litteratur med mera. Det östromerska riket som också kallas för det bysanstiska riket och detta riket styrdes centraliserat och det fungerade ända in på 1200-talet.. Detta rike införde guldmyntet som blev den valuta som användes vid all handel runt Medelhavet och det fungerade ända in på 1000-talet. Jordbruket bedrevs huvudsakligen av små privata egendomar och skattskyldiga självägande bönder. 50
14.1. Diskussion
Det bysanska riket påminner mycket om det romerska riket. Så länge man hade kontroll över riket så fungerade det mycket bra. Men när man tappade kontrollen ekonomiskt över riket precis som det romerska riket gjorde, då kollapsar hela systemet. Som romarriket hade, så hade även det bysanska riket inre konflikter och samma sak gäller om det fiender som trycker på gränserna. Till slut klarar inte riket av det och ger vika.
15. Varför föll romarriket? Enligt författarna.
Erling Bjöl m. fl. som har varit med och skrivit Bonniers världshistoria 5 antyder att romarrikets fall är av flera olika orsaker men de tynger på nordgränsens ständiga tryck i norr som slutligen gav vika för dessa nomadfolk. Även den barriär som bestod av partherna och perser som romarriket inte kunde knäcka i öst. En annan orsak till att romarriket föll var på grund av att de epidemier som härjade i romarnas rike. Var dessa epidemier kom ifrån har man inte kunnat exakt bevisa, bara att det kom ifrån öst. Författarna jämför med kina som ett jämförbart imperium. Där vill de visa att romarna inte hade lika bra ämbete och ekonomi. Romarna hade inte som Kina, en stark centralmakt. En sista detalj är att författarna påvisar problemet med slavar. Kina hade inte lika många slavar som romarriket hade och viljan till att utveckla samhället var dålig bland romarna på grund av möjligheten och tillgången av slavar. 52
15.1. Diskussion
En genomgående orsak till att romarriket föll var trycket från fiender från olika fronter, slavarnas inverkan på romarriket, böndernas betydelse och kristendomens inverkan på romarriket. Utöver det så är det varierande orsaker till att varför romarriket föll.
16. Avslutande diskussion
När man börjar fundera på vad som kan vara huvudorsaken till att romarrikets fall så måste man först och främst dela upp de olika problemen. Först vill jag ta upp, varför klarade inte romarriket av de påtryckningar som romarriket hade vid sina gränser.
Jag anser att riket var alldeles för stort för att kunna försvaras på ett effektivt sätt och att det är en mycket svår uppgift att göra när romarriket stod inför ett tvåfrontskrig. Det östromerska imperiet klarade sig bättre mot anfall på grund av att det riket var mindre och det innebär att de hade mindre gränser som de var tvungna att försvara.
16.1. Vad skulle romarna ha gjort istället?
Angående de inflationer som inträffade i romarriket så har jag ingen slutlig lösning. Däremot anser jag att om man skall gå in på exakt hur romarna skulle ha gjort så måste man studera hur ett statsskick skall skötas. Eftersom jag har inga sådana kunskaper så bör jag inte heller kommentera hur de skulle ha skött det. Däremot anser jag att de misskötte sin ekonomi rejält. När det gäller den inrikespolitiska problem som romarna hade så borde det funnits en ledare så ledde riket under en betydligt längre tid och med en fast hand, det östromerska riket klarade sig längre på grund av en centraliserad och ett fast styrande.
17. Fotnoter
1 Erling Bjöl, Leo Hjortsø : Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnierfakta Bokförlag AB. Stockholm,1983. Sid 24.
18. Litteraturförteckning
Almgren Hans, Bergström Börje, Löwgren Arne. 2 uppl. Nya Alla Tiders Historia. Gleerups. Arlöv, 1994.
19. Rekommenderad litteratur
Erling Bjöl, Leo HjortsÝ (1983): Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Stockholm.
You'll find my E-mail bottom at my
Mainpage
Copyright © 1999 - 2006 Roger Thoor. All rights reserved.
I den historiska bakgrunden har jag sammanställt romarnas uppgång och fall kortfattat. Efter detta gick jag in på vad som kan vara de olika orsaker till att romarriket föll, de vill säga en introduktion i ämnet. Efter varje del som kan vara orsak till att romarriket föll har jag en diskussion.
När det gäller pesten så tog upp de värsta epidemierna och vilket effekt det hade på befolkningen i romarriket. Men jag jämförde också med Sveriges epidemier under 1300-talet. Jag tog upp om slavarnas betydelse för det romerska riket och om slavupproren. I jordbruket så tar jag upp om jordbrukets betydelse för romarriket. Vilken betydelse jordbruket hade för ekonomin men också hur man skulle ha gjort för att inte ha utlakat jordarna.
I pax romana tog upp att den så kallade freden var egentligen inte fred i sitt rätta bemärkelse för att det var ett fortgående krig på fronterna. Under denna tid så skedde en god tillväxt men även porten till romarrikets fall tar jag upp i min diskussion. I inrikespolitiska problem tog jag upp om de inre konflikter som skedde inom det styrande romarriket. Om skatten och inflationen gick jag in på vilken snabb utveckling inflationen hade i det romerska imperiet och gjorde jämförelser med Tysklands inflation på 1920-talet. I upplösningen av romarrikets gränser gick jag in på hur trycket på det romerska imperiet gav vika och hur plundringar härdade i Rom i början på 400-talet.
Jag gick även in på att romarna behövde ved som material och effekten av det blev erosion. Jag gick också in på blyförgiftningens verkan och romarnas användning av blyet.
En annan del var kristendomens påverkan av det romerska folket och vilka värderingar kristendomen hade. Det östromerska rikets uppgång och fall, det anser jag att det påminner om det romerska imperiets fall.
Jag tar även upp hur olika författare anser vad som är orsaken till romarnas fall. Slutligen har jag gått in på en avslutande diskussion, där har jag sammanfattat och analyserat tidigare diskussioner. I den har jag även analyserat vilken eller vilka orsaker det var till att romarriket föll.
Något som har påverkat mitt val är när jag läste Historia A så fann jag det mycket intressant med antiken och då tycker jag speciellt den romerska imperiet. Det var därför jag valde detta problem.
Jag gick vidare i stället till stadsbiblioteket och där fann jag ett flertal intressanta böcker som jag kan ha användning för. Efter att jag har snabbtittat i dem så kände jag att jag behövde mera så jag for åter till stadsbiblioteket. Denna gång gick jag igenom hyllorna där historiaböckerna fanns och gick jag igenom bok för bok. Då hittade jag ännu mera litteratur som jag kunde använda i mitt arbete. Efter detta så blev jag nöjd med mitt samlade litteratur och jag kunde sätta igång att arbeta med min rapport.
500 f.Kr. gick Rom från kungadöme till republik. Det viktigaste inom den regeringsformen var senaten, som var som typ av regering. Om någon fara hotade så kunde man utse en diktator men dennes makt var inskränkt och varade max i 6 månader. Efter dessa månader måste den "diktatorn" stå till svars för sina beslut. 3
Från Rom så utökade Romarna sitt rike till dagens Italien år 90 f.Kr. Mest känd är det Romerska rikets storlek år 200.e. Kr. Och då var riket från norra England till Egyptens söder. 4
Romarna byggde en flotta och det gjorde så att Romarrikets imperium nådde omkring 100 f.Kr. från Spanien till mindre Asien. 5
En viktig del för Romarna och deras rike var vägnätet som de byggde. Genom dessa kunde de transportera sig snabbt för vara på den tiden. De gjorde 8 000 km stensatta vägar och 32 000 km andra vägar. Dessa vägar hjälpte romarna till att försvara sitt rike som till exempel om det blev ett uppror så kunde de snabbt slå ned detta. 6 Dessa vägar var även viktiga för transporter av bland annat jordbruksprodukter. Farvattnen var de viktigaste transportlederna för att transportera till exempel spannmål, siden, kryddor med mera. 7
När Romarna tog över olika landområden så tog de slavar som de tog hem. Dessa användes till fysiska arbeten. De fysiska arbetena ansågs att vara något som man inte gjorde, speciellt om man tillhörde de rikare inom det romerska riket. Denna livsåsikt delades med andra folk. 8
Folken i Italien behandlades som bundsförvanter och det innebar att de fick behålla sina lagar och behövde inte betala skatt till Rom men däremot var de tvungen att göra krigstjänst i den romerska hären. Provinserna innebar alla länder och folk utanför Italien inom romarnas rike. Provinserna behövde inte göra krigstjänst men däremot var de tvungna att betala skatt som blev med tiden mycket betungande. 9
Den första Kejsaren i Romarriket blev Caesar 49 f.Kr. som gjorde sig själv till Kejsare på livstid. Han var en hårdför man som skaffade sig många fiender inom senaten. Caesar blev mördad år 44 f Kr. Nästa kejsare blev Octavianus och ville bara kalla sig Caesar men senaten hyllade honom som Augustus den vördnadsvärde. Augustus införde pax romana som innebar en fredstid som varade under 200 år. Under denna tid så blev romarna blev ännu rikare och en intensiv byggnadsverksamhet sattes igång. 10
Religionen intågade i det Romerska imperiet när Romarna tog kontroll av Palestina år 63 f. Kr. Judarna protesterade genom olika uppror men dessa blev nedtryckta. År 70 e Kr så gick en armé in i Jerusalem och judarna förbjöds att bo där, de skingrades och blev kringspridda över världen. 11
På 200-talet så hade det skett stora förändringar. Från norr så anföll germanerna och bakom dem fanns Hunnerna. Från söder anföll afrikanska och arabiska stammar. Från öster trängde det nypersiska riket in på romersk mark. Behovet av soldater ökade och när det skedde så begärde soldaterna mer. När de inte fick som de ville så gjorde de uppror. Inbördeskrig och kaos gjorde så att kejsarmakten förlorade sitt inflytande. Välståndet sjönk i riket och statens inkomster krympte varvid kejsaren höjde skatten. Silverhalten i mynten sänktes och tillverkades i stora mängder. Resultatet blev kraftig prisökning varvid man gick tillbaka till byteshandel. Detta gav mer makt till storgodsen medan städerna förlorade i betydelse och började att förfalla. I samband med detta när skatterna ökade så blev det många bondeuppror som givetvis slogs ned snabbt. 12
När den siste kejsaren som reagerade över hela riket dog så delades riket i västromerska och östromerska. Västromerska riket föll 476 då den dåvarande kejsaren ersattes av en germansk militär. Den sista kejsaren för det östromerska imperiet föll i kampen mot turkarna 1453 och det avslutar hela romarrikets imperium. 13
Jag har ansett att de olika orsaker till att romarriket föll kan väl ha påverkat varann. Frågan är bara hur mycket. Givetvis så har alla orsaker olika stora betydelser för romarnas fall men jag anser att alla är orsaker till varför romarriket föll. En del av dessa orsaker är pesten som återkom ett flertal gånger i romarnas historia. Två andra orsaker som håller varandra i handen är slavhandeln och jordbruket. Givetvis så arbetade många slavar på olika arbetsplatser och en av dem var faktiskt jordbruket. Med tiden fick slavarna bättre men bönderna fick tvärtemot de vill säga sämre på grund av de var tvungna att utföra de arbeten som slavarna utförde. Men man får inte glömma bort skatten/inflationen som påverkade bönder på grund av att de blev livegna. Tre andra viktiga detaljer var inrikespolitiska problem, upplösningen av romarnas gränser och pax romana. Då kan man ifrågasätta varför pax romana skulle ha varit ett problem och kunde det vara en av orsakerna till att varför romarriket föll? Under denna fredstid så var den inte så fredlig som många tror utan freden gällde de som levde inne i landet och inte vid gränserna eller där det dök upp olika uppror och oroligheter. En annan orsak till att romarriket föll var att de var blev påverkade av kristendomen. De andra poängterade orsakerna är blyförgiftning och erosion. Dessa orsaker betonas vilka effekter de har varit för romarans fall men de är inte direkta orsaker till varför romarriket föll.
När det gäller den andra vågen av epidemi så skedde den 251 - 266 e. Kr. och den här gång så tror man att det var tyfus eller mässling. Från den första epidemin som bröt ut 165 e. Kr. så beräknas man att det fanns 60 miljoner innevånare i hela romerska riket, 300 e. Kr. så har man beräknat med att det fanns kvar 30 - 35 miljoner innevånare i det romerska riket. Som den första epidemin så var dessa sjukdomar också okända. Mikrobteorin kan också vara en förklaring varför invasionsvågorna ebbade ut under den första och andra epidemin. Med andra ord så blev dessa epidemier en oavsiktlig biologisk krigföring. 14
Om man jämför med pesten i Sverige under 1300-talet så man gissat att en tredjedel av befolkningen dog av pesten. De områden som var under denna period mer glesbefolkad eller isolerat drabbades mindre av pesten. 15
Under romarnas tid så var vägar och gator mycket smala. Vägarna som gick från Rom till andra städer var mellan 4,8 - 6,5 meter breda. Detta är ett bevis för att vägarna inte har gjorts om under hela det romerska imperiet. Det fanns en regel under denna period och den var att gatorna skulle vara max 16 fot breda. Den största delen av gatorna i Rom kom aldrig upp till denna bredd. Rom bestod av ett oändligt virrvarr av gator och inget ordnat gatusystem. Många av gatorna var bara passande för gående. 16
När det gäller barbarernas bromsande framfart på grund av epidemin så anser jag att dessa barbarer skulle ha tagit större områden av romarriket än det blev i historien. Det finns en överhängande risk att barbarerna hade till och med hade tagit Rom om det inte hade varit på grund epidemin som bromsade dem men givetvis är det spekulationer från min sida eftersom så skedde det ej i vår världs historia.
I antikens Rom så visade antalet slavar vilken status man hade, desto fler slavar desto högre status. Romarrikets slavar kom ifrån där romarna hade erövrat landområden. Slavarna användes till mycket olika områden, allt från att arbeta i gruvor, bödlar, till att arbeta i hemmen hos de välbärgade. Behandlingen av slavarna varierade mycket. Det var normalt att husslavar behandlades väl och de hade större möjligheter att bli fria än de slavar som arbetade i gruvorna. De använde mest slavar mellan 200 f Kr till 200 e Kr. 18
En del slavar var hedar, dessa var svåra att kontrollera och de var tvungna att beväpnade sig mot boskap- och fårtjuvar. Därför var dessa herdeslavar stödtrupper vid större slavuppror. 19
Det var sällsynt att en husslav gjorde uppror mot sin herre. De stora upproren var ett flertal och de var desto mer allvarligare. Dessa revolter var som värst under 135 - 71 f Kr. En av de mer kända slavkrigen var på Sicilien under 135 - 132 f. Kr. och 104 -101 f. Kr.. Dessa besegrade ett antal romerska arméer och upprättade fria stater. Den mest kända slaven som gjorde uppror i södra Italien är gladiatorn Spartacus 73 - 71 f. Kr. Det var det sista och svåraste slavupproret i antikens romarrike men som alla andra slavuppror så slogs det ned. Romarna lärde sig en läxa av detta och gjorde så att Sicilien blev enbart spannmålsodlad som kräver inte så många slavar. Efter detta upphörde upproren och en bidragande orsak till detta kan vara slavarnas förbättrade levnadsförhållanden. Det var inte billigt att köpa sig en slav och man förstörde inte sin investering för annars innebar det att man förstörde sitt kapital. Under Kejsar Nero (54 e. Kr. - 68 e. Kr.) kunde slavar klaga hos stadsprefekten, om slaven hade blivit illa behandlade. I mitten av 100-talet e. Kr. så jämställdes dödandet av en slav som mord. 20
När en slav blev fri så blev han/hon inte fri i vårt sett att se på frihet utan slaven var fortfarande bunden till sin herre genom ägarens släktnamn. Ett exempel är Ciceros slav som hette Tiro. Cicero hette Marcus Tullius Cicero och slaven var tvungen att ärva sin herres släktnamn och när Tiro blev fri så fick han namnet Marcus Tullius Tiro. Den frigivna slaven hade begränsningar i sitt medborgarskap som till exempel att han kunde inte bli senator. Den frigivna slavens söner hade däremot full frihet och kunde utveckla sig i vilket håll denne önskade. Exempel till detta är söner till frigivna slavar som till exempel poeten Horatius och Aulus Gabinius 139 f Kr. Under 200-talet på landsbygden så ersattes slavarna med en annan typ av ofri arbetskraft, de livegna kolonierna. 21
Inflationen under hela 200-talet innebar att man var tvungen att övergå till beskattning i natura och där användes främst spannmål. Detta gjorde att de skattskyldiga bönderna blev livegna, slavar på sina egna jordar som de inte fick lämna. Detta system ses ofta som en efterföljare av slaveriet. 22
Ett stort misstag som romarna gjorde var att lita på att slavarna alltid skulle finnas där för dem. När slavarna började att minska så blev romarna tvungna åt göra andra åtgärder och det var att bönderna skulle ta över slavarnas arbete och då blev bönderna slavar under godsherrarna och då blev bönderna livegna. Jag antar att tidigare så togs arméns soldater från bönderna, till exempel att fadern gjorde militärtjänstgöring och äldsta sonen tog över faderns roll som familjeöverhuvud och blev ansvarig över hela sin faders familjs försörjning.
Under pax romana så erövrade inte romarna fler områden och då fick inte hela romarriket in nya slavar. Ett alternativ kan ha varit att de kvinnliga slavar som förlöste många slavarbarn kunde efter en viss tid få bli en fri slav. Men detta är bara spekulationer från min sida. Då kan man ifrågasätta vem som har rättigheten att fullfölja denna akt. Var kvinnan gift så antar jag att det var hennes man. Men om hon inte var det? Skulle då ha varit husbondens arbete? I så fall kunde han utnyttjat henne enbart till sina egna lustfyllda begär. Men jag antar att det fanns lagar som bestämde detta men jag anser att, om dessa fanns så måste de har kommit till någon gång under 100-talet e. Kr. på grund av att då fick slavarna bättre villkor.
Något som jag ifrågasätter är hur kan man kalla någon slav att vara fri när den ärver sin herres namn. Jag anser att detta är inte frihet i sitt rätta bemärkelse utan ett sätt att stämpla slaven som man gör i dagens läge med kreatur. Det blir en slags brännmärkning av slaven för att visa vem slaven hade tillhört. Jag antar att detta system är en vis och klok orsak på varför den var på detta sätt men jag personligen kan inte hitta någon orsak till varför detta system fanns.
Eftersom det har varit många krig som inledde och avslutade romarrikets imperium så har jordarna i söder fått en kraftig illa behandling och jordarna i söder är tunga jordar och effekten kan man se i dagens läge. De jordar som finns i norr var och är fortfarande humusrika jordar. Det innebär att det som odlas får större avkastning på grund av att det finns mer och bättre näring i norra Italiens jordar. I dagens läge så är södra Italien betydligt fattigare än det norra. 24
Omkring år 0 så blomstrade jordbruket och gav ett ökande överskott. Tillsammans med en effektivare handel så blev städer större och flera, detta innebar att jordbruket möjliggjorde att människor flyttade in i städerna på grund av att jordbruket klarade av att försörja människorna i städerna. Vridkvarnen, utnyttjandet av vattenkraft och andra uppfinningar gav större möjligheter under denna period att effektivisera jordbruket. 25
Legosoldater började bli vanliga under 300-talet f. Kr. men slog igenom omkring 100 f. Kr. Detta innebar att en lejd styrka skulle inte producera sina livsmedel själv utan att köpa dem. Jordbruket innebar att det försörjde de legosoldater som fanns i det romerska riket men samtidigt betalade legosoldaterna för de livsmedel de köpte av jordbruket. Därefter var staten tvungen att betala legosoldaterna för att kunna ha dem som legosoldater men staten fick dessa inkomster togs från de skatter de fick in ifrån hela riket, bland annat bönderna. Konstbevattningen ökade avkastningen på torra jordar. Cato som är omtalad för att bland annat skrivit en skrift under namnet Om jordbruket (De agri cultura) och där framgår det hur organisationen av Catos två egna landsgods sköttes. De är så väl beskrivna att man antar att så bedrevs jordbruket allmänt under denna period. Han visar även hur maskinerna fungerade. Kreativiteten och uppfinnarrikedomen var stor inom romarriket till 100-talet f. Kr. och efter det stagnerade det. 26
Kejsaren var själv den största jordägaren. Redan på Domitianus (81-96 e. Kr.) tid så tvingades nya senatorer att ge stödåtgärder till Italien och Grekland som innebar en tredjedel av deras förmögenheter till jordbruket. Jordbruket specificerades till varje regions mest passande grödor. 27
Diocletianus beskattade jordbruket efter produktionsvärdet och inte efter arealen. De hårda skatterna sög ur kapitalet ur jordbruket och jorden blev mer och mer utarmad. 28
Eftersom bönderna ersatte de slavar som fanns och samhället gick över till naturaekonomi. Detta gjorde så att bönderna blev bundna till sina jordlotter och det gjorde att de gick ifrån fria till livegna. Den så kallade stadsbaserade samhället upphörde att existera i samma skala som det hade en gång hade frodats. 29
Jag anser att tanken var god att ha ett system där ekonomin hade en rundgång. Men detta har också en baksida, brister systemet någonstans så brister hela systemet som så småningom det gjorde för romarriket. Det romerska samhället byggdes på att bönderna med slavar skulle bruka jordarna och att de skulle föda hela riket. När den välgödda kalven som bestod av jordbruket behandlades hänsynslöst och brutalt. Det slutar med att den utarmade kalven inte klarar av trycket och kalven faller ihop och det innebär att romarriket också föll som blev också blev fallet.
När det gäller att använda en och samma gröda på ett och samma ställe så kommer det att urlaka näringen i marken. I dag vet vi att man måste ha en växtföljd eller tillsätta en stor mängd av natur- eller konstgödsel. Jag får anta att romarna var helt enkelt okunniga när det gäller växtföljden. Växtföljd innebär att man växlar mellan olika grödor så att de näringskrävande grödorna inte odlas år efter år utan man odlar istället efter den näringskrävande grödan och ej icke en näringskrävande gröda. Det tredje året odlas det en starkt kvävefixerande gröda. Det här känner jag till på grund av att jag är utbildad inom trädgård. Detta som jag har beskrivit är det enklaste sättet ha växelbruk. Givetvis varierar växelbruket med jordmånens struktur. Strukturer innebär om jorden är mullhaltig (grovkorning) eller lerhaltig (finkorning). I den sistnämnda så packas kornen så tätt samman så att det blir en liten lufttillförsel och att vattnet i jordarna inte sjunker undan utan de stannar kvar. Detta innebär också att den kemiska processen gör att en lerjord i dåliga omständigheter blir försurad för att det kan växa någon med bra avkastning. Detta antar jag att det har inträffat i speciellt södra Italien där jordarna är ofta finkornig de vill säga lerhaltiga. Jag anser att romarna borde ha haft stor tillgång till naturgödsel de vill säga bajs från hästar, oxar, höns med mera. Om de hade låtit gödseln från djuren brinna de vill säga torka och sedan låtit gödsel sättas på åkrar eller dylikt så hade det blivit mycket givande för det romerska riket. Jag har inte funnit att de har gjort på detta sätt som jag har nu skrivit om.
Det visas även här att det var en stor skillnad mellan de rika och fattiga. Det som Domitianus gjorde emot senaten så kan om man hårddra det och jämföra det om Sveriges regering skulle tvinga alla stora företag i Sverige, att i dagens läge tvinga dem betala en tredjedel av sina inkomster. Det skulle bli enorma protester. Jag antar att det blev också så under romarriket men jag antar att dessa protester blev nedslagna.
Pax romana innebar också att en stabil ekonomisk tillväxt. Man gick över från naturahandel till ett penningsystem. Handeln stabiliserades över hela medelhavsområdet och romarriket blev stor gemensam marknad. Via Egypten så hade romarna även handel med Asien. Pax romana innebar för slavarna att de genom fredstiden fick större betydelse därför att romarna inte intog nya områden och det innebar inga nya slavar som romarna kunde använda i sitt rike. Resultatet blev att slavarna blev dyrare och de fick bättre rättsskydd. Under pax romana ökade behovet av lagstiftning och i rättsutvecklingen återspeglas uppfattningar och samhällets ändringar. 31
Ett folk som är under fred måste behålla ordning och förhindra kaos genom att anskaffa lagar och utveckla sitt rättsväsende. Detta rättsväsende innebar för hela det romerska folket, rik som fattig.
Jag håller med författaren när han påstår att det sådant rike kan bara ha fred när den är beskyddad av sin armé och flotta. Dessa arméer och flottor var tvungna att beskydda romarrikets folk mot de yttre och inre fienderna.
Vad jag har förstått så var det stor grymhet och en ursinnig bortsollring av olika fiender inom det politiska planet.
För att öka penningmängden så lät man blanda ut silverhalten i mynten så värdet i mynten minskade men mängden mynt ökade. Resultatet blev att värdet på mynten devalverades. Det var inte förrän Konstantin införde guldmynten som ekonomin blev stabil men då skedde det under den östromerska eran. 34
När det gäller inflationens utveckling så kan man nämna exempelvis säd som under Augustus tid kostade en (1) denar. Två hundra år senare så kostade den två (2) denar. År 250 kostade samma mängd säd fyra (4) denar och 25 år senare så hade denna gjort att den säden kostade 50 denarer. Ett annat exempel är korn som år 276 kostade 50 denarer och år 294 så kostade korn 75 denarer men redan år 301 så kostnaden uppe i 330 denarer. Diocletianus införde ett allmänt pris- och lönestopp för att förhindra denna utveckling. Överträdelser kunde straffas med döden men en mängd varor hamnade på svarta börsen där priset var fyra till åtta gånger så dyrare. Inflationen fortsatte att förvärras. Diocletianus beskattade jordbruket efter produktionsvärdet och inte efter arealen. Hans idé var att han skulle med denna skattereform säkra större rättvisa, bättre prognoser och på sätt få en högre avkastning. 35
Skatteunderlaget var bland annat egendomskatt, capitaskatt, arvskatt, kapitalvinstskatt, moms på slavförsäljning, slavfrigivningsavgift, hamnavgifter och tull. Statens inkomster beräknas innefatta max 10 procent av bruttonationalprodukten. Det allmänna till exempel byggnads och anläggningsarbeten täcktes av privat välgörenhet. En stor del av skatteinkomsterna gick tillbaka till provinserna, exakt hur mycket vet man inte men däremot låg fördelen hos det kejsliga styret. 36
Vintern 406 e.Kr. så var Rhen isbelagd och den korsades av framryckande stammar som vandrade snabbt genom Gallien till Spanien. 39
Den först plundringen av Rom skedde 410 av västgoterna, en germansk folkstam. De plundrade Rom under tre dagar. Den andra plundringen pågick under tolv dagar och begicks av vandaler, ett östgermanskt folk år 455. En till plundring skedde år 472 men den var av mindre omfattning. Efter detta så bestod Rom bara av rykande ruiner. Italien var ockuperat av germanska trupper som utropade dess fältherre Odovakar till konung år 476. Detta avsatte den sista västromerske kejsaren Romulus Augustus. Detta beräknas som västromerska rikets fall. Odovakar störtades år 493 av Teoderik som upprättade ett stort rike med Ravenna som huvudstad. Teoderik restaurerade Rom och staden började att repa sig. Då anföll den östromerska kejsaren Justinianus, de kallades även för greker och därför kan man finna att det var grekerna som anföll goterna. Det uppstod ett krig som varade i 18 år och inleddes 535 och slutade 553. Detta ödelade Italien men speciellt Rom som belägrades flera gånger av både goter och greker. Tidpunkten för det sista skedet av det antika Roms undergång är omkring år 550, då det var sista gången goterna härjade där. 552 så föll Rom i kejsarens händer. Femton år senare (568) erövrade en annan germansk folkstam, lonobarderna, en större del av Italien men dock inte Rom. Rom hade förlorat som världsmetropol och blivit nästan en tom ruinstad. Påvedömet var det enda som uppehöll stadens anseende. 40
Rom plundrades under olika omgångar och dess rikedomar måste ha spridits över ett stort område på grund av att de plundringar som olika folkslag utförde. Jag förstår mer än väl att folket flydde från de härjade områdena. Jag anser att dessa erövringar av södra Italien bevisar två saker, det enda är att dessa erövringar skadade landområden på ett sådant sätt så att det gav effekter in i våran tid. Jag har nämnt tidigare om jordbruket där södra Italien har sämre jordmån. Dessa erövringar gjorde dessa inte bättre, tvärtom de förstördes ännu mera. Förutom dålig jordmån, erosion så anser jag att krigserövringarna är orsakerna till att Italiens söder är fattigare än norra Italien.
Man summera det med att om inte ett lands ekonomi fungerar, så fungerar inte det militärt och på det sättet slutade det romerska imperiet.
Kristendomen såsom judendomen förföljdes bland annat av orsaken att man skulle vara riket trogen och inte en gud. Det ansågs som förräderi att vara riket otrogen och därför förföljdes de kristna, judarna men även andra med samma livsåskådning. 44
Kristendomen innebar att de hjälpte de drabbade och såg inte tills sitt bästa i första hand och det kan man se när de kristna hjälpte de pestdrabbade. Denna uppoffring gjorde så att kristendomen fick en snabbare spridning över världen. Det fanns de såg ansåg att pesten var förutspådd av de kristna profetiorna, att pesten var uppenbarelsebokens gula ryttare som kom från Eufrat. 45
Kristendomens budskap var kärleken. Alla var lika inför Gud såsom slavar, kejsare, soldater, fältherrar och bönder. Det var ingen skillnad mellan om det var en man, kvinna, barn, gammal, lam eller blind - alla var lika inför Gud. Som Paulus skrev:
"Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus." (Gal 3:28) 46
den samaritiska kvinnan (Joh. 4:7-26), änkan i Nain (Luk 7:12-13), och kvinnan som ertappades med äktenskapsbrott (Joh. 8:10-11).
Vilka var de första som såg Jesus att uppstå från de döda? Matt. 28 1-10 Ja, det var kvinnorna som såg honom först.
I detta kan man se att Jesus tog fram kvinnan som tidigare hade varit underdånig mannen. Orsaken till att kvinnan ska lyda mannen var att hon kom från mannen (hans revben) och hon åt av frukten från kunskapens träd som hon sedan gav till mannen och därför är det kvinnans fel att människan blev utkastad från paradiset. På grund av dessa två orsaker så skall kvinnan lyda mannen. Jesus visade att alla har lika stor betydelse och ingen människa skall inte vara underdånig mot någon annan människa. 47
Problemet när det gäller kristendomen, är att den underminerade den romerska stridsviljan. Det finns exempel på detta, en centurion vid namnet Marcellus. Han slet av sina vapen, bälte och graderingar och han förklarade att han bara lydde Jesus Kristus. Han arresterades och avrättades som desertör. Kristendomen fanns på alla samhällsnivåer och även i den romerska hären - armén. 48
Kristendomen börjades att förföljas redan på Neros tid, de vill säga på 60-talet. En orsak ska vara att han beskyllde de kristna att de hade anlagt branden. Förföljelserna efter det skedde på mer eller mindre till och från till 313 och då erkände Konstantin kristendomen som tillåten religion. 382 så blev kristendomen den enda tillåtna religionen i det romerska riket av kejsare Theodosius. 49
Kristendomen spred sitt budskap om guds kärlek och att man ska älska sin nästa. Det var inte bara ett samhällsskikt som tog emot den kristna läran utan det var bland alla. De kristnas lära gjorde ingen skillnad mellan man, kvinna, rik, fattig, slav eller fri.
De kristnas uppoffring anser jag är en orsak till att många tog emot kristendomens lära. En annan orsak kan vara enligt min åsikt en krigströtthet bland romarna och det var lättare att ta emot en enda Gud än som romarna hade, flera gudar och varje Gud hade sitt speciella område.
Det var många kristna som fick sätta livet till men samtidigt så står det i bibeln att man ska sätta andra kinden till och det innebär att man ska inte slåss.
En annan detalj som inte romarna förstod sig på var skillnaden mellan det konkreta livet som man levde och det andliga som man kommer till när man dör. Om man ser det från romarnas sida så är det förståeligt att romarna fick agg mot de kristna på grund av att de satte Gud före kejsaren som var den enda enligt romarna. Så de kristnas agerande betraktades som förräderi.
Jag anser även att de kristnas lära lovordade om det förlovande landet som man kommer till när man dör
Bysansen hade sin glansperiod mellan 800- till 1000-talet. Detta riket var vinnaren när det gäller handelsbytet mellan Orienten och Medelhavet. Orientens rikedomar var upprinnelsen till korståg men det var också huvudorsaken till Bysansens undergång men även deras oförmåga att försvara sig mot turkarna. Inre konflikter inom riket bidrog också till att riket försvagades. När den makedoniska dynastin tog slut (1057) så inleddes en period av maktkamp. Det skatteunderlag med små egendomar tenderade till att försvinna ur den centrala maktens kontroll. Korsfararnas plundringar som till exempel den fjärde gången 1204 berövade Bysansens sista rikedomar. Under andra hälften av 1200-talet så lyckades de grekiska kejsarna återerövra huvudstaden av dynastin Palaiologos (1261-1453). Slutligen klarade inte det bysantinska riket av trycket från de framryckande turkarna. Tack vare bysantinska humanister som flydde västerut undan turkarna så har vi fått kännedom om antikens stora klassiska författare. 51
Man kan verkligen fundera på om inte det bysanska riket hade lärt sig av det romerska fallet.
Wikander som har skrivit Europa i vardande Antiken påvisar att de största orsakerna till att romarriket föll var följande; trycket från norr av germanska barbarfolk och det ökade trycket från öst . Detta tvåfrontskrig blev för mycket för romarriket som inte klarade av detta. En annan orsak är slaveriet som romarna använde som arbetskraft. När de minskade så klarade inte romarriket av denna förändring. Wikander påvisar också romarrikets fallande ekonomi och svårigheter till ett kontinuerlig enat styre. Wikander poängterar även skogsskövling och jordutarmning som betydande för det romerska imperiets sammanbrott. 53
När man läser historiens hemligheter så finner man att författaren poängterar att en stor orsak är barbarernas erövring av romarriket. En viss påverkan var blyförgiftningen på följd av att de drack vin som var sötat av blyoxid. De drack ur blybägare, lagade mat i blykärl och vattenledningarna innehöll bly. Författaren förklarade vilken förödande konsekvens blyet hade för de romerska folket. Men samtidigt tillägger författaren att det östromerska rikets gränser var kortare och lättare att försvara. Det östromerska hade betydligt mindre blygruvor och det innebar att de var tvungna i större utsträckning dricka ur keramikbägare och kokkärl. 54
Grunden till att det började att skrivas om romarrikets nedgång och fall var på grund av en man som heter Edward Gibbon som levde 1737-1794. Hans bok hette "The decline and the fall of the roman empire". Jag har fått tag på en förkortad version av hans verk. I detta verk poängterar han att romarrikets fall var de fientliga påtryckningar som skedde i rikets gränser, men han påpekar även att romarriket har påverkats av kristendomen och varför de kristna blev så framgångsrika i dess religiösa predikan och framgångar. 56
Jag anser att det är många olika orsaker som har inverkat så romarriket föll. Jag anser att alla orsaker, stora som små har inverkat på romarrikets fall. Ingen orsak kan nonchaleras som oviktig utan alla bör behandlas som viktiga.
Rent ekonomiskt så hade romarriket under pox romana förvandlats fullständigt och det såg inte ut som det en gång var. Provinserna gjorde vinsterna och Italien stod för förlusterna och det innebar att Rom tappade sin ställning som det ekonomiska kontrollstyret. Detta anser jag gjorde så att det blev en inflation. För romarna så blev det en inflation som betedde sig som en lavin, med tiden så blev det bara värre. En annan detalj som man kan beräkna i den här kategorin är det styre som slets mellan olika viljor . Det var inget fast styrande och om man blev less på en kejsares styrande så blev han mördad. Med detta vill jag säga att i det långa loppet så satt kejsarna för kort tid för att kunna åstadkomma något starkt styrande välde. Till exempel efter mordet på Augustus så blev det oroligheter under en lång tid.
Jag anser att de slavuppror som skedde hade en viss negativ effekt på rikets militära resurser och också insikten och vilken betydelsen om hur viktigt slaveriet var för dem. Därför fick slavarna större betydelse och eftersom romarriket inte utökades längre och på så sätt fick de inte heller en ökning av slavar som de en gång fick från de områden som de hade erövrat. Jordbruket var ryggraden i det romerska imperiet. Det gav föda till folket som folket betalade till bönderna men samtidigt betalade bönderna skatt till staten. På så sätt kunde folket flytta in i städerna. I stor del var jordbruket hade behov av slavar och många bönder gjorde militärtjänstgöring och dessa tog hand om jordbruket. När slavarna minskade var bönderna tvungna att ta hand om jordbruket i stället och då minskade militärunderlaget. Detta innebar att arméns möjligheter att försvara gränserna minskade och slutligen gav det vika. De hade monokulturer och i långa loppet för det utarmar jordarna. När det gäller blyförgiftning så påverkar blyet människor så att de blir försvagade och i värsta fall får nervskador. Denna försvagning kan göra så att de pester som spreds under romarnas tid etablerade sig lättare på grund av att folket var försvagat av blyförgiftning. Denna försvagning försvagar även den romerska armén och då har fienderna lättare att erövra områden.
Eftersom de behövde så mycket ved så bör det ha påverkat de känsliga jordarna i södra Italien. I stora delar runt Medelhavet är det känt att de har känsliga jordar. Denna kombination gör så att det blir lättare erosion. När det inträffar erosion så får de blivande träden inte en effektiv fast mark att stå på, för att underlaget är för löst. Så när träden blir stora så faller de helt enkelt omkull på grund av att underlaget är för löst.
Kristendomens framfart anser jag berodde på dess budskap om kärleken på olika plan, alla människor var lika viktiga och de hade ett löfte om ett evigt liv. Kristendomen kunde man hitta i alla samhällsskikten. Slutligen blev kristendomen den enda tillåtna religion i romarriket.
När jag har studerat vad olika författare har skrivit så har jag funnit att de anser att en stor orsak till att romarriket föll var att gränserna inte klarade av trycket från fienderna. Utöver det så är det mycket varierade orsaker enligt författarna såsom inrikespolitiska problem, slavarna, kristendomen, blyförgiftning med mera. Det beror helt på vad författaren har kommit till för slussats.
Om jag skulle sammanfatta min rapport så kan säga att huvudproblemet har varit de fallande gränserna och bakom varför de föll, det finns ett oändligt olika alternativ som påverkade att gränserna föll.
I jordbruket borde ha haft växelbruk så att de inte hade utarmat jorden. Riket hade troligtvis inte blivit så stort som blev men de skulle ha haft kvar den ryggrad som jordbruket bestod av. Angående slavarna så borde de ha behandlat dem betydligt bättre. Detta skulle ha gjort att de hade inte blivit några slavuppror över huvud taget.
Eftersom jag anser att de skulle ha haft en annan jordbrukspolitik så skulle även deras rike ha varit mindre och det skulle ha gjort det att det hade blivit betydligt lättare att skydda gränserna från fiender. En annan del hade varit att de hade behövt mindre ved till byggnader, fartyg och tillverkning eftersom de hade varit ett mindre rike med en mindre folkmängd än de blev i historien.
Istället för bly så anser jag att de borde ha använt keramik som de hade kunnat utvecklat vidare och på så sätt så skulle inte romarrikets folk ha varit betungad av blyets förgiftning. När det gäller pesten så anser jag att den hade man inte kunnat förhindra för att så småningom hade de åkt ut för den. Men däremot så hade den inte varit så betungande som den blev på grund av att enligt min modell så hade romarriket bestått av ett bondesamhälle och då hade smittspridningen varit lindrigare eftersom smittan sprids snabbare i städer än på landsbygden. Givetvis så anser jag att det romarrike enligt min modell skulle ha varit ett starkt bondesamhälle med ett mycket stark ekonomi, starkt militärt rike och det skulle ha styrts centralt..
2 Rudi Thomsen: Bra Böckers Världshistoria, Band 2; Asien möter Europa, 1500 f.Kr. - 200 f.Kr. Bokförlaget Bra Böcker. Belgien. Sid 240.
3 Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren,. Nya Alla Tiders Historia. Gleerups. Arlöv, 1994. Sid 40.
4 Bonniers Atlas över Mänsklighetens Historia. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Frankrike, 1991. Sid 59,61.
5 Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren,. Nya Alla Tiders Historia. Gleerups. Arlöv, 1994. Sid 44.
6 Illustrerad Vetenskap, Time life Video: Rom - det ultimata riket. Producent: Westbrook, Joel. 1995.
7 Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren,. Nya Alla Tiders Historia. Gleerups. Arlöv, 1994. Sid 44.
8 Ibid, sid 30.
9 Ibid, sid 41.
10 Ibid, sid 44.
11 Ibid, sid 47.
12 Ibid, sid 48-49.
13 Ibid, sid 49.
14 Erling Bjöl, Leo Hjortsø: Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Stockholm,1983. Sid 253, 264, 304.
15 Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren. Nya Alla Tiders Historia. Gleerups. Arlöv, 1994. Sid 78.
16 Jérôme Carcopino,: Dagligt liv i antikens Rom. Librairie Hachette. Lund, 1976. Sid 54.
17 Charlotte & Örjan Wikander,: Europa i vardande Antiken. Liber AB. Stockholm, 1997. Sid 21.
18 Ibid, sid 233, 234.
19 Erling Bjöl, Leo Hjortsø: Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Stockholm,1983. Sid 109.
20 Charlotte & Örjan Wikander,: Europa i vardande Antiken. Liber AB. Stockholm, 1997. Sid 235 - 236.
21 Ibid, sid 236.
22 Ibid, sid 252.
23 Ibid, sid 108 - 109.
24 Ibid, sid 108-111.
25 Ibid, sid 166.
26 Ibid, sid 179-183.
27 Ibid, sid 225.
28 Erling Bjöl, Leo Hjortsø: Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Stockholm,1983. Sid 275.
29 Owen Weldon: Bra böckers Encyklopedi om; Människans Historia; 6 Städer och stater; civilisationer i Europa och Afrika. Bra Böcker. Hong Kong, Kina, 1995. Sid 72-73.
30 Erling Bjöl, Leo Hjortsø: Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Stockholm,1983. Sid 154, 156, 160, 169.
31 Ibid, sid 185, 231, 275.
32 Owen Weldon: Bra böckers Encyklopedi om; Människans Historia; 6 Städer och stater; civilisationer i Europa och Afrika. Bra Böcker. Hong Kong, Kina, 1995. Sid 76.
33 Erling Bjöl, Leo Hjortsø: Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Stockholm,1983. Sid 189.
34 Ibid, sid, 260- 262.
35 Ibid, sid, 264, 272-274.
36 Ibid, sid, 183.
37 Hans Almgren, Börje Bergström, Arne Löwgren. Nya Alla Tiders Historia. Gleerups. Arlöv, 1994. Sid 260.
38 Owen Weldon: Bra böckers Encyklopedi om; Människans Historia; 6 Städer och stater; civilisationer i Europa och Afrika. Bra Böcker. Hong Kong, Kina, 1995. Sid 75-76.
39 Ibid, sid 79.
40 Gunnar Söderström: Det antika Rom; Bysamhälle världsmetropol ruinstad. Almqvist & Wiksell. Uppsala, 1976. Sid 89-91.
41 Charlotte & Örjan Wikander,: Europa i vardande Antiken. Liber AB. Stockholm, 1997. Sid 101.
42 Dorling Kindersley: Bra Böcker; Historiens Hemligheter; De spännande svaren på forntidens gåtor. Bra Böcker. Stockholm, 1985. Sid 191.
43 Åke Holmberg,: Vår Världs Historia; Fram till omkring år 1500. Verona, 1982. Sid 194 - 198.
44 Charlotte & Örjan Wikander: Europa i vardande Antiken. Liber AB. Stockholm, 1997. Sid 56.
45 Erling Bjöl, Leo Hjortsø: Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Stockholm,1983. Sid 305.
46 Ibid, sid 244 - 245.
47 Ibid, sid 244 - 245.
48 Alf Henriksson: Det romerska riket; Register och kommentarer. Bonniers Grafiska Industrier AB. Stockholm, 1981. Sid 332.
49 Carl Eber Olivestam, Håkan Thorsén, Ann Westermark: Hela livet; Religion-etik-livsfrågor. Almqvist & Wiksell. Uppsala, 1996. Sid 81-82.
50 Bonniers, Atlas över Mänsklighetens Historia. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Frankrike, 1991. Sid 74.
51 Ibid, sid 108-109.
52 Erling Bjöl, Leo Hjortsø. Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnier Fakta Bokförlag. Stockholm, 1983. Sid, 325-330.
53 Charlotte & Örjan Wikander,: Europa i vardande ; Antiken. Liber AB. Stockholm, 1997. Sid 269-273.
54 Dorling Kindersley.: Bra Böcker; Historiens Hemligheter; De spännande svaren på forntidens gåtor. Bra Böcker. Stockholm, 1985. Sid 189-191.
55 http://kirjasto.sci.fi/egibbon.htm; Kuusankosken kaupunginkirjasto © 1997
56 Edward Gibbon. Romerska rikets nedgång och fall. Bokförlaget Forum. Uddevalla, 1965.
Bjöl Erling, HjortsÝ Leo. Bonniers Världshistoria 5: Romarriket. Bonnierfakta Bokförlag AB. Stockholm,1983.
Carcopino J¾rÛme. Dagligt liv i antikens Rom. Librairie Hachette. Lund, 1976.
Gibbon Edward. Romerska rikets nedgång och fall. Bokförlaget Forum. Uddevalla, 1965.
Henriksson Alf. Det romerska riket; Register och kommentarer. Bonniers Grafiska Industrier AB. Stockholm, 1981.
Holmberg Åke. Vår Världs Historia; Fram till omkring år 1500. Verona, 1982.
Kindersley Dorling. Bra Böcker; Historiens Hemligheter; De spännande svaren på forntidens gåtor. Bra Böcker. Stockholm, 1985.
Olivestam Carl Eber, Thorsén Håkan, Westermark Ann. Hela livet; Religion-etik-livsfrågor. Almqvist & Wiksell. Uppsala, 1996.
Söderström Gunnar. Det antika Rom; Bysamhälle världsmetropol ruinstad. Almqvist & Wiksell. Uppsala, 1976.
Thomsen Rudi. Bra Böckers Världshistoria, Band 2; Asien möter Europa, 1500 f.Kr. - 200 f.Kr. Bokförlaget Bra Böcker. Belgien.
Weldon Owen. Bra böckers Encyklopedi om; Människans Historia; 6 Städer och stater; civilisationer i Europa och Afrika. Bra Böcker. Hong Kong, Kina, 1995.
Wikander Charlotte & Örjan. Europa i vardande Antiken. Liber AB. Stockholm, 1997.
Bonniers. Atlas över Mänsklighetens Historia. Bonnier Fakta Bokförlag AB. Frankrike, 1991.
Illustrerad Vetenskap, Time life Video: Rom - det ultimata riket. Producent: Westbrook, Joel. 1995.
http://kirjasto.sci.fi/egibbon.htm; Kuusankosken kaupunginkirjasto © 1997
Wikander Charlotte & Örjan, 1997: Europa i vardande ; Antiken. Stockholm.
http://home9.swipnet.se/~w-90278/