Homeros
av
Roger Thoor
Inledning
ODYSSEUS ÄVENTYR
HJÄLTAR - BEHÖVS DE?
Syfte och frågeställning
Material och metod
Cyklopen
Underjorden
Skeppsbruten hos Kalypso
Homeros berättarteknik
Vardagshjältar
Yrkeshjältar
Historiska hjältar
Författarhjälten - Stephen King
Vad kan inte vara mer aktuellt än Homeros som är grunden till berättartekniken som genomsyrar vårt samhälle idag som exempelvis teater, böcker och film? Han har varit känd av sin konst i årtusenden och hans stora verk har blivit filmatiserade ett flertal gånger, speciellt Odysseus äventyr som jag kommer att ta upp i denna vetenskapliga rapport.
Syftet med denna analys är att ta reda på om och hur Homeros berättelser fängslar publiken och jag kommer att återberätta ett par av Odysseus äventyr. Jag kommer att analysera hur de är berättade för att fängsla. Jag ska även göra jämförelser mellan vår tids underhållningsberättelser i böcker och filmer. Där kommer jag att ta upp Stephen King och ett par olika actionfilmer.
De frågor som jag kommer att ta upp är om Homeros verkligen skrev Iliaden och Odysséen? Vilken berättarteknik använde han sig av? Hur är de olika berättelserna uppbyggda? Hjältar behövs de? Vilka hjältar finns det? Hur bygger Stephen King upp sin berättarteknik? Hur är filmerna uppbyggda för att skapa spänning och hur är deras berättarteknik. Jag kommer också ge mina rekommendationer på filmer och tala om mina Stephen King favoriter.
Jag har varit på Stadsbiblioteket och funnit en bok som var intressant att använda i mitt material men jag kommer också att använda av den lärobok som vi använder på svenska B - kursen som har med litteratur att göra. Jag har också varit ut på internet och sökt efter material och jag har kommit över ett par intressanta internetadresser som jag kommer att ha användning för. Slutligen kom jag över en mycket intressant bok på Komvuxs bibliotek som är en direkt översatt bok från grekiska till svenska av Homeros verk.
Det finns de som påstår att det inte är Homeros som har skrivit Iliaden och Odysséen och det har påvisats på de olika dialektformerna från de olika tiderna och områderna. Wifstrand påstår att Homeros skulle inte ha gjort de två stora verken Iliaden och Odysséen. Han påstår att det är Efoesos som har sagt att det är Thebaiden som har skrivit Odysséen(Wifstrand 1951:25).
Iliaden och Odysséen skrevs av två olika författare och att de skrevs under perioden 700 f.Kr. - 100f.Kr så att det är totalt omöjligt att Homeros kunde skriva de två verken under den perioden(Wifstrand 1951:45).
Säger att Odysséen har utökats efter Homeros död (Wifstrand 1951:37).
Jag antar att det finns oändligt många olika versioner och filosofiska versioner om och hur Homeros har verkat och under vilken tid det var under. Det är antagligen bara spekulationer som har utförts och att det är inga konkreta fakta som framförs. Jag antar att de flesta historiker håller sig till den sista versionen att det var Homeros som skrev de två verken och man får tänka även på att Wifstrands bok är från 1951 så den rätt så gammal. Så att läroboken är mer förtroendeingivande för att den är nyare än den förgående som jag nämnde. Men om man läser den nya boken i dess helhet så inser man relativt snabbt att även där finns det frågetecken om Homeros har över huvud taget skrivit Iliaden och Odysséen
(Jansson 1995:10).
Det handlar om Odysseus äventyr på havet som även är huvudpersonen men berättelsen har även bihandlingar (Jansson 1995:9). Medan Odysseus kämpar mot olika faror så är bihandlingen om hans fru Penelope och sonen Telemachos. I slutet av berättelsen flätas de samman på ett sätt som jag anser är ett intellektuellt och har en harmonisk skön övergång (http://w1.181.telia.com/~u18100700/homeros/homerkom.htm#Kirke).
Odysséen är uppbyggd av 24 sånger (Homeros 1991:308). Uppbyggnaden var inte på det sättet som jag hade trott utan att det har en större vikt på Odysseus hemkost än på de olika berättelserna. Alla "kapitel" är uppbyggd på två olika avdelningar som delar upp hela Odysseus äventyr och går mycket på känslor. Jag antar att orsaken till det är att han var tvungen att tänka på publiken att den skulle ha intresse av historien under hela tiden som berättelsen pågick.
I hans äventyr så råker han ut för olika prövningar. Om jag ser på ett djupare perspektiv så är min åsikt att när han gjorde sina irrfärder så var det ett hemlöst sökande på sanningen och livets mening. Han for ut i det okända och lämnade fru och barn bakom sig, som kanske stod vid kajen eller stranden och såg honom segla iväg mot solnedgången. De visste inte när han skulle komma tillbaka eller om han skulle komma tillbaka över huvud taget. Men kunskapen var att han skulle hitta sig själv och hans fru kanske visste att kärleken överallt t.o.m. att lura döden. När han hade fick sanningens insikt så reste han hem till sin kära fru och son.
En berättelse är att han och hans män blir bortförvirrarde av vädrets makter och hamnar på cyklopernas ö. Odysseus nyfikenhet gör så att han tar med sig tolv män och vin för att besöka cykloperna. De blev tillfångatagna av cyklopen Polyfemos som är son till havsguden Poseidon och stängdes i en grotta. Den enögda jätten äter männen med god aptit efter att han har dödat dem. Odysseus och de män som är kvar gör en påle av ett träd och glödgar spetsen för att härda den. De ger jätten vin som de hade med sig och jätten somnar in full. De sticker pålen i cyklopens enda öga och jätten blir blind men han ställer för utgången för att hindra männen från att fly. De smiter förbi jätten genom att klänga sig fast under fårens undersida och på sätt upptäcker inte cyklopen männen. På så sätt kan de rädda sig men Polyfemos ropar en förbannelse över dem och ber sin fader Polyfemos att straffa sjömännen och det blev de (Jansson 1995:5).
Vägen till underjorden så offrar han ett svart får som är det bästa han har till de döda i skuggornas rike. Alla de döda som Odysseus träffar dricker av fårets blod. Där utanför Hades rikes portar får han träffa Tiresias som förtäljer om hans framtid som krigare och soldat. Sedan träffar han sin mor som förtäljer honom om kärlekens framtid. Han försöker att omfamna henne tre gånger och hon viker undan lika många gånger. Jag antar att det beror på att om han omfamnar henne så kommer han att komma till Hades rike på en gång och kan aldrig återvända till de levandes rike. Efter dem så träffar han en stor mängd av olika personer från dödens rike och de är så många att han kan inte räkna upp dem alla. Slutligen träffar han hjältekamrater från det trojanska kriget och medbestörtenhet tåras hans ögon när han får se Agamemnon bland dödas skara. Efter det beger han sig tillbaka till skeppet och reser vidare med sina skeppskamrater (Homeros 1991:126).
När jag skrev detta så var jag troligtvis mycket influerad av Homeros skrivsätt och då blir det lätt att övergå till hans författarstil. Jag får verkligen anstränga mig för att försöka använda ett modernt skrivsätt.
Han blev skeppsbruten på ön Ogygia och stannade hos Kalypso som är en gudinna. På natten är han hos henne och på dagen var hans hjärta hos sin älskade fru Penelope. Zeus bestämmer sig att Kalypso ska släppa greppet om Odysseus för det är inte hans öde att dö hos Kalypso. Zeus skickar ett sändebud till Kalypso som säger till henne att släppa greppet om Odysseus för annars ska hon åka utför Zeus vrede. Motvilligt släpper hon greppet om Odysseus och släpper honom fri. En sista gång älskar de längst bak i grottan som har varit hans hem i sju år. Hon erbjuder honom odödlighet och evig ungdom men han tackar nej till att vara tillsammans med henne. Han förklarar att Penelope bleknar motför Kalypsos skönhet men han älskar en dödlig. Han bygger en flotte på fyra dagar och på den femte reser han. Han har med sig mat och dryck på sin resa och han får en gudomlig medvind av Kalypso för att ska lättare och snabbare komma hem (Homeros 1991:56).
Det antas att Homeros levde under 700-talet f.Kr. På den tiden for Homeros omkring och underhöll publiken. Homeros stil var att använda sig av "in medias res" som är på latin och betyder att åskådaren kastas rakt in i händelsernas centrum (Jansson 1995:9). Homeros hade rytm och upprepningar men även stående epitet som innebär t.ex. "den snabbfotade Akilles". Han använder också upprepningar (formler) som gör att berättelserna får ett större djup.
För att fängsla åskådaren använde Homeros enkla men effektiva knep som t.ex. att låta lyssnaren kastats direkt in i händelsernas centrum och på det sättet fick han publikens uppmärksamhet på en gång. Han använde ett mycket målande och beskrivande berättande i sina berättelser. Han byggde upp bilder för de som lyssnade på honom och han hade en röd tråd som gick genom hela berättelsen.
Jag blev mycket tagen av hans verk, speciellt när han träffade sin moder och sin goda vän Agamemnon. Då tårades det inom mig. Ett antagande kan vara också att jag har lätt att leva in mig i berättelser. Jag är mycket fascinerad av hans berättarkonst. Han fick verkligen att få fram hur underjorden var svartare än det svartaste och hur de döda hade det i underjorden. När han var hos Kalypso så framgick det verkligen hur han smärtsamt plågades av sin längtan till sin fru Penelope men samtidigt framvisades det verkligen hur Kalypso den undersköna älskade Odysseus så mycket att hon ville göra honom evigt ung och odödlig. Jag hittade också de utsökt använda hexameter som han är omtalad att använda och efter ett tag så fann jag rytmen och det gav ännu ett större djup i berättelsen. Berättelsen som fanns i läroboken om cyklopen är en stor besvikelse motför berättelsen som är direkt översatt från Homeros språk till vårt eget.
Jag anser att en hjälte ska vara en förebild för andra och får inte göra fel. Den kan vara en upphöjd person mot den gråa massan eller en helt vanlig människa i den grå massan. Någon som alla ser upp till. Jag anser att den kan både vara man eller kvinna och t.o.m. ett barn. De finns fall när barn har räddat andra barn från att drunkna eller att de betätt sig på ett sådant sätt att de har räddat det andra barnet genom sitt agerande. Vem har inte sett upp till sin pappa eller mamma och i vissa fall kan vederbörande betraktas som en gud? Det kan vara att den personen ser upp till den vuxne och den övergår från att vara en förälder till att vara en hjälte.
Anmärkningsvärt så brukar många se en hjälte mer bildligt såsom en riddare i rustning som räddar den sköna prinsessan från en ond bråd död från den eldsprutande draken. Riddaren dödar draken och befriar prinsessan.
Jag anser att det behövs och finns ett behov av hjältar i vårt dagliga liv. Där får vi något att se upp till men också något sträva mot och då tänker jag på de idrottshjältar som är förebilder för många unga människor. Ett exempel är Björn Borg och Ingemar Stenmark som under deras aktiva tid ökade och influerade ungdomar att börja med sporter som de själva var aktiva i en mer professionell bana. Hjälten kan vara den vardagliga människan, yrkeshjälten, den historiska hjälten, författarhjälten och filmhjälten. Jag kommer nu att ta upp de hjältar som jag har beskrivit ovan.
De kan finns människor som i vår närhet och omgivning som är hjältar i det dagliga livet. Nackdelen är att medmänniskor inte ser dem och då får inte heller upp ögonen för den personen. Inte förrän de blir hjälpta av en sådan. En vardagshjälte kan alla vara och en enkel sak som att hålla upp en dörr för varandra kan ha en betydande roll för de negativa krafter som pågår i dagens samhälle. Med det vill jag mena att i dagens samhälle som har blivit i städerna, att man ska inte bry sig om varandra och i stället ska man bara tänka på sig själv. Den mentaliteten måste omvärderas till något mer positivt i stället. Varför inte ta och lära känna varandra och umgås med varandra. Givetvis kan inte alla älska alla med en mer öppenhjärtlighet borde finnas i vårt samhälle.
Om man övergår till de mer allvarliga situationer så ska personer som t.ex. kommer först till en trafikolyckplatsen anmäla det till s.o.s. bl.a platsen för olyckshändelsen, hur många skadade och vilka skador de har. På så sätt blir den personen en hjälte för andra människor.
Till kategorin yrkeshjältar kan man räkna t.ex. brandmän, poliser, skådespelare, astronauter och piloter. De har som sitt yrke att hjälpa andra men samtidigt är ett överdrivet glamouröst arbete som får en för glänsande roll men med de yrkena får de en hjältestatus. De blir förebilder för andra människor.
Jag antar att det inte finns någon som har berättat vad t.ex. brandmän får uppleva när människor bränns till döds så i slutskedet ploppar ögonen ut ur huvuden. Huden beter sig liksom korvskinn som grillas och samma sak gäller för människoskinn - huden drar ihop sig.
När poliser måste ta hand om ett lik som har legat för länge i vatten och hur kroppen blir svampaktig och lös, att man inte ta tag i muskeldelarna för då lossnar den biten från skelettet.
Pilot och astronaut är ett yrke som det tar lång tid utbilda sig till och som astronaut är det svårt att bli utvald till att få flyga i rymden därför att det är ett fåtal som väljs ut till eliten. Kraven som pilot är stenhårda t.ex. man får inte ha problem när det gäller G -kraft, något sjukdom eller nedsatt syn. Givetvis finns det mer krav än jag har räknat upp här.
Givetvis är skådespelare inget glamouröst arbete utan mycket svårt och ger mycket lidande. I Sverige så har skådespelaren lättare än de skådespelare i t.ex. U.S.A. och min åsikt är att jag antar, att det är lättare i Sverige att klara sig som skådespelare. Däremot så tror jag att mer människor söker sig till U.S.A. och därav blir konkurrensen betydligt större. De flesta skådespelarna i U.S.A. blir inte "kända" men de s.k. kända tjänar stora pengar. I Sverige så blir skådespelaren lättast känd genom att vara med i TV men förtjänsten som i U.S.A. kommer inte de svenska skådespelarna upp i över huvud taget.
Här kan det nämnas att Adolf Hitler var en hjälte för många när det begavs sig. Han byggde upp samhället igen och gav alla jobb. Tråkigt nog så gick det överstyr och en massa människor bl.a. Judar mördades i koncentrationsläger. Jag anser att det finns en stor risk att han redan var galen när han gick in i politiken i Tyskland. Allt kan faktiskt ha varit planerat av honom.
Jesus har varit en hjälte för många genom den kristna tron. Där den kristna tron är ensam om att tro att guden består av treenigheten som är Gud, Jesus och den heliga anden. Jag anser att tron har på verkat historien markant genom att bara se på t.ex. kristendomen och islam. Gud är något som människorna har tron på och sett upp på, något som jag anser är också en typ av hjältebild.
En annan stor förebild är Elvis Presley som har och hade en stor mängd fans. Även efter sin död så var en mycket omtyckt sångare. En del människor blir fanatiker när de avgudar sina hjältar att det går överstyr och med andra ord så kontrollerar det deras liv totalt. Jag personligen anser att han inte skrev så många egna låtar men ingen har kommit upp i hans klass som sångare. Han har gjort tiotal olika filmer som har fått varierande kritik för. Jag anser att Elvis var en suverän sångare men en urusel skådespelare.
Där tänker jag att ta upp Stephen King och vilken berättarteknik han använder. Förebilder för all litteratur i dagens läge är Homeros, varken det är medvetet eller omedvetet. Stephen Kings verk kan betraktas som tegelstenar d.v.s. tjocka böcker som t.ex. hans bok "Det" som är på 1188 sidor. När han skriver en normal roman så kan den betraktas som en novell i jämförelse vad han vanligtvis skriver i antal sidor. En "normal" roman kan man beräkna genom en regel och den är att en roman ryms i den diskett till en dator och den ska vara storlek 1.44 Mb. Med andra ord så ska den boken vara allt enligt mina uträkningar mellan 300 - 600 sidor men vanligtvis kan det talet enligt min åsikt vara cirka 325 - 450 sidor.
Där framgår att Stephen King själv har sagt: " Jag försöker skrämma läsaren. Om jag upptäcker att jag inte kan skrämma försöker jag chocka. Och om jag upptäcker att jag inte kan chocka satsar jag på att äckla. Jag är inte stolt(Jonsson 1995:345)."
Jag anser att han bygger upp sina böcker på en händelse i början på boken och sedan berättar han om de personer, deras bakgrund och miljö. På den sista delen, går det upp i extas i skräck. Ofta är någon på något sätt synsk i hans böcker. Jag har läst en hel böcker av honom och det har kommit upp till 22 stycken böcker. Givetvis har man sina favoriter och mina är "Det", "Pestens tid" och "Talismanen". Mina favoriter är förvisso tegelstenar men jag tycker om dem.
Jag anser att detta är ett intressant ämne. Jag anser att en film är egentligen en verklighetsflykt i cirka två timmar och då spelar det ingen roll om det är drama, komedi, skräck eller action. I filmer så lyckas alltid hjälten med allt även om det skulle vara omöjligt. Det kan också hända att hjälten blir förlöjligad (oftast komedi). Jag tror att man personifierar sig med hjälten och på så sätt så lever man med i filmen. Även efter att filmen är slut så finns den hjälten i våra sinnen men vi kan även ha den skådespelaren som något att se upp till d.v.s. en hjälte. Vanligtvis så brukar en film bygga upp stämningen successivt och nå klimax i slutet på filmen. En del filmer förmedlar ett budskap till den som ser filmen.
Mina rekommendationer på bra filmer är som har action från första till sista rutan är "Die Hard" och "Dödligt vapen" filmerna. Det finns även bra actionfilmer som "Independence day", "Heat" och "True lies". I kategorin äventyr kan jag nämna som t.ex. Braveheart. I skräckgenren så kan man göra en oändligt lång lista på filmer men mina rekommendationer är "Halloween" ett, två och "H20". Men även "Friday the 13" filmer nummer ett och två och resten är bara skräp. Bra skräckisar kan man också räkna med enligt min åsikt vara t.ex. som "Det" och "Knackarna" som är baserade på Stephen Kings verk men även film som "The Thing". Drama filmer som jag anser är bra är t.ex. "Medan du sov" och "Forrest Gump".
När det gäller Homeros så blev jag gladeligen överraskad vilket underbart verk han har åstadkommit. Nu har jag ännu större insikt och förståelse för hans verk och vilken betydelse han har för dagens litterära konst. Jag anser nu att han är den okrönta konungen för litteraturen. Jag kan verkligen se honom framför mig när han står framför sin publik och säger dessa saker till dem och de tar åt sig hans ord. Jag anser att han inte bara var en god berättare utan också en god talare. Bara att han sagt dessa saker inför publik gör mig mycket fascinerad av hans arbete.
En besvikelse är frågan om han har gjort dessa verk eller inte. På grund av bristfälliga källor och för lite information så kan jag påstå att han har skrivit dem men samtidigt kan jag inte påvisa det.
Jag måste erkänna att hans språk är något komplicerat motför man är van vid i det svenska språket, men om man koncentrerar sig så är det inga som helst problem. Angående hexameter så tog det en stund innan jag kom in i det men så småningom så rullade det på mer naturligt och jag hade lättare att förstå och läsa texten.
Angående de olika berättelserna som jag har tagit upp så finns det många filmatiserade versioner om Odysseus äventyr. Enligt mitt tycke så är en del bra medan andra är mindre lyckade. Jag är fascinerad hur han lyckades med att få fram underjordens svarthet och en dov ton över berättelsen. I Odysseus äventyr hos cyklopen har han lyckats att förankra och måla upp det enorma hot som kommer från den människoätande enögda jätten. Det var en njutning när jag läste om gudomliga gudinnan Kalypso och som Odysseus levde med i sju år. Där gick det verkligen fram hur mycket Odysseus längtade till sin fru och barn men samtidigt kunde man läsa om Kalypsos kärlek till Odysseus. Så småningom så byggde han sig en flotte och seglade han iväg från hennes ö till fru och barn.
Angående hjälten så har jag utgått från mina egna värderingar och jag antar att de stämmer in med andra människor. Det är många som inte tänker på att det finns många olika hjältar som t.ex. vardagshjältar som kan finnas i ens närhet. Yrkeshjältar som t.ex. brandmän och poliser. Historiehjältar kan man beteckna som Elvis Presley och Jesus. Jag har tagit upp Stephen King i den kategorin författarhjältar och berättat om hans sätt bygga upp sina romaner. Filmhjältar är en annan kategori som jag har tagit upp vilken betydelse en film har för hjältebilden. Jag har även tagit upp i det sistnämnda ett par rekommendationer till olika filmer.
| LITTERATURFÖRTECKNING | |
|---|---|
| Almlöf, Göran - ansvarig: | http://w1.181.telia.com/~u18100700/homeros/homerkom.htm#Kirke |
| Homeros: | Odysséen (Översatt från Grekiska av Erland Lagerlöf, bearbetning av Gerhard Benz, Företal av Harry Martinson) Förlag Wahlström & Widstrand |
| Jansson, Ulf (1995): | Den levande litteraturen |
| Wifstrand, Albert: | Homeros |
You'll find my E-mail bottom at my
Mainpage
Copyright © 1999 - 2006 Roger Thoor. All rights reserved.
http://home9.swipnet.se/~w-90278/