Truman Burbank bor i en typisk amerikansk småstadshåla. Hans lever ett ganska vanligt liv med ett bra jobb, trevliga grannar och en lite överdrivet trevlig fru. Det han inte vet om är att han bor i en låtsasvärld uppbyggd bara för honom för att sända hans liv inför hela världen som en enda stor såpopera 24 timmar om dygnet. Nu har han dock börjat misstänka att nåt inte är som det ska...

Hela den här filmen är en njutning. Jag var väldigt skeptisk till den först med Carrey i en väldigt seriös roll, men han gör rollen som Truman Burbank enormt bra. Han är en seriös person, men samtidigt verkar han lite efterbliven. Hans fru Merryl spelas av Laura Linney och hon tål inte Trumans närvaro och är en satmara egentligen. Helt plötsligt då och då kan hon vifta med en produkt mitt i sändning och ge den mycket beröm. Detta gör hon för att Truman Show inte har tid med reklaminslag så därför måste reklamen komma under sändningstid.

Det är en väldigt bra musik och både den och en del annorlunda kameravinklar gör att det påminner lite grann om en 50-talsdeckare. Speciellt när Truman snokar runt för att hitta ledtrådar om vad som är annorlunda med hans liv. Hela manuset är absolut fantastiskt. Roliga inslag hela tiden som Truman inte fattar nånting av. När något börjar bli farligt eller drabba någon skådespelare i såpan skickas Trmans "bästa kompis" till hans hus med ett sexpack öl för att snacka lite med Truman. En kul grej är att när manusförfattaren Andrew Niccol provfilmade med sitt manus till filmen spelade Gary Oldman Truman. Han skulle nog inte kunna reprisera Carreys sköna stil på Truman.

Tyvärr har filmen ett par små missar. Man kastas in i Trumans liv alldeles för fort. Genast börjar han upptäcka att nånting är konstigt. Dessutom verkar Ed Harris, som spelar såpans regissör lite för ung för att ha kommit på serien så pass tidigt i sitt eget liv. Dessa missar har dock inte någon som helst inverkan på filmen som helhet utan de glömmer man väldigt fort och filmen är bara helt underbar.

Kort sagt är Truman Show ett måste att se och man är helt enkelt tvungen att tycka om den även om man inte är ett Carrey-freak (vilket inte jag är). Helt klart en av 1998 års bästa filmer med en mycket bra musik.


Viktor Sellgren

I rollerna: Jim Carrey, Ed Harris, Laura Linney, Natascha McElhone, Noah Emmerich, m fl.

Regi: Peter Weir