|
50 Selma Julie (född 11/8 l866 i Varberg – död ?) |
|
Gift 19/3 1891 i Halmstad med tandläkaren Kar1 Magnus Ahlberg (född 23/5 l862 i Helsingborg – död ?). Paret fick barnen Nils Adolf Gillis, Bengt Magnus, Julia Helena Marianne, Nils Erland Bertil och Junia Carola. |
|
|
|
Var under 1920-talet och början av 30-talet vaktföreståndare vid telefonstationen i Halmstad. Bodde efter pensioneringen i Stockholm. |
|
|
|
52 Bror Birger Baltzar (född 19/4 1871 i Varberg – död 1949) |
|
Avlade mogenhetsexamen i Halmstad 12/6 1890, studenten vid universitetet i Uppsala samma år 4/9, avlade juridisk preliminärexamen samma år 18/4, student vid universitetet i Lund 13/2 1891, avlade hovrättsexamen 26/5 1893, auskultant i Göta hovrätt samma år 20/6, praktiserande jurist i Karlskrona 1897, vice auditör vid Kungliga flottan 9/12 1898, ledamot av Sveriges advokatsamfund, advokat i Karlskrona. |
|
Gift 8/7 1905 med Elisabeth Johanna Selma Mathilda Bergman (född 1875 – död 1941) dotter till majoren Carl August Bergman och Alma Ljungman. |
|
|
|
Fänrik vid flottan 1927, löjtnant 1930, kapten 1939, kommendörkapten 2 gr 1944, 1 gr 1949, kommendör 1954 i reserven 1954, planeringschef för örlogsfartyg vid Kockums i Malmö 1954. RSO, RVO, RFinlVRO, StbKM. |
|
Gift 15/6 1935 med Margareta Dankert. (född 23/4 1911 – död 1988) dotter till disp. Carl Dankert och Anna Töpfer. |
|
|
|
Studentexamen 1926, jur kand i Lund 1932, tingstjänstgöring i Medelsta härads domsaga 1932 – 35, anställd vid länsstyrelsen i Blekinge 35, i Halland 47 och i Blekinge 64. 1:e länsassessor 1964, RNO. |
|
Gift 16/10 1937 med Gunhild Petrén (född 30/1 1911 i Helsingfors – död 2000) |
|
|
|
Banktjänsteman hos Sveriges Kreditbank i Karlshamn. |
|
Gift med Erik Hermansson. (född 1910 i Sollefteå – död 1975) försäkringsinspektör hos Städernas Allmänna Försäkrings AB och kapten i flottans reserv. Paret fick barnen Björn Erik, Aimée, Ingrid och Bo, av vilka sonen Bo tagit namnet de Maré. |
|
|
|
Genomgick restaurangskolan 1935 – 36, praktik i Frankrike 36 – 39, källarmästare på Smedjebackens hotell 51 – 65, Hotell Bergsmannen i Hofors 65 – 74, Restaurang Oxen i Stockholm 74 – 85. |
|
Gift med Britta Viola Holm (född 3/4 1920), kamrer. Bosatt i Solna. |
|
|
|
Sergeant vid Kronprinsens husarregemente 24/12 1847, avsked 8/12 1851. Lantbruksbokhållare 1852-1865. Mil- och verkstadsbokhållare vid Ystad-Eslövs järnväg 1/12 1865. |
|
66 Gustaf (född 14/1 1825 på Ankarsrum - död 4/4 1882 på Nygård i Lofta socken i Kalmar län, begraven i familjegraven i Ankarsrum) |
|
Student i Uppsala 1842, genomgick Degebergs lantbruksskola 1845-1847 , disponent på Toverum 1847, ledamot av riksdagens 2:a kammare 1867-1868 , vice ordförande i Kalmar läns norra hushållningssällskap 1864 och dess ordförande 1870, ledamot av rikdagens 1:a kammare 1868-1879, kommendör av första klassen av Vasaorden 18/12 1871, ordförande i Kalmar läns norra landsting 1872, LLA 1874, ledamot av kommittén angående förändrad lagstiftning i fråga om utgörande av väghållningsbesväret på landet 24/11 1876, ledamot i Västervik – Hultfreds järnvägsstyrelse 1880. |
|
Gustaf ledde verksamheten vid Toverums bruk redan som 22 åring. 1861 – 1870 arrenderade Gustaf tillsammans med sina bröder Ankarsrum och Toverum. Ägde tillsammans med sina bröder Alfred och Baltzar Nygård 1862 – 1882 samt Ankarsrums och Toverums järnverk 1870 – 1882. När Gustaf och Alfred (nr 87) tog över Ankarsrums bruk efter fadern 1870 var det Alfred som var den egentlige ledaren medan Gustaf, med sina erfarenheter från Toverum, intog en mer stödjande ställning. Gustaf framstod snart som sin faders efterträdare i det offentliga livet. Det var till stor del Gustafs förtjänst att järnväg anlades i denna landsända. Det var därför naturligt att Gustaf 1875 blev Hultfreds- Västerviks järnverksaktiebolags förste styrelseordförande. Gustaf bodde på Toverum fram till 1862 då han flyttade till Nygårds säteri. Gustaf gjorde sig känd som en framstående jordbrukare och kommunalman. |
|
Gift 5/9 1849 i Uppsala med grevinnan Henriette Christina Cronstedt (född 24/3 1825 i Stockholm - död 23/10 1894 i Linköping och begravd i familjegraven vid Ankarsrum) dotter till konteramiralen, greve Claes August Cronstedt, (grevliga ätten nr 83), och friherrinnan Margareta Charlotta Cederström, (friherrliga ätten nr 211). |
|
|
|
Adelsman vid farfaderns död 1882 |
|
Student i Uppsala 1870, elev vid bergsakademien i Leoben i Österrike 1870-1873, extra elev vid bergshögskolan i Stockholm 1873, disponent på Toverum 1877, ordförande i Hultfreds- Västerviks järnverksaktiebolag 1884, ledamot av Kalmar läns norra landsting 1888, ledamot av Östergötlands hypoteksförenings styrelse samma år, riddare av första klassen av Vasaorden 21/1 1892. August deltog mycket i ortens kommunala angelägenheter. |
|
|
|
Adelsman vid äldre broderns död 1897 |
|
Genomgick Ryssbylunds lantbruksskola 1870-1871, studerade lantbruk i Brandenburg 1871-1872, i Schlesien 1872 -1873 och i Halle 1873-1874, arrenderade Viby i Östra Ryds socken i Östergötland 14/3 1875 - 14/3 1880 och Mauritzholm i Örtomta socken i Östergötland 1879 14/3 – 1914, ordförande i IV hästpremieringsdistriktet sedan 1900, suppleant i remonteringsstyrelsen sedan 1904 , riddare av första klassen av Vasaorden 6/6 1907, riddare av Rosenstjärneorden 25/11 1922. |
|
Otto arenderade och bebodde Mauritzholm i Östergötland. Ägde villa Granbo vid Kimstad i Likan socken i Östergötland. Brukspatron de Maré var en framstående jordbrukare och bemärkt hästuppfödare, en av landets mest kända hippologer. Han tillhörde under många år Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott och var ordförande i fjärde hästpremieringsdistriktet. Han var under många år styrelseledamot i Östergötlands och angränsande provinsers ömsesidiga försäkringsbolag, där han under flera år var ordförande. Han var ledamot av domänuppskattningsnämnden. Han var från 1896 och framåt vice ordförande i styrelsen för Göta försäkringsaktiebolag. Han var tack vare sitt vänliga väsen mycket omtyckt i vida kretsar. |
|
Gift 7/7 1879 på Ottenby på Öland med grevinnan Hillevi Posse (född 15/3 1857 på Stävlö i Åby socken i Kalmar län - död 13/10 1889 på Mauritzholm, begravd i Ankarsrum) dotter till hovstallmästaren greve Fredrik Salomon Albrekt Mauritz Posse, (grevliga ätten nr 51), och Eva Charlotta Vilhelmina Henrietta Ramsay, (adliga ätten nr 215). |
|
58 Anna Julia (född 24/7 1829 i Malmö – död 1918) |
|
64 Jakob Fredrik Gustaf (född 5/6 1770 på Stora Farsbo i Ulrika socken i Östergötlands län - död 13/3 1821 i Västervik, begraven där bredvid sina fruar) |
|
Inskriven vid Göteborgs gymnasium 1787, student i Lund 1789, sedan i Uppsala, auditör vid armens flottas svenska eskader 1797, assessor 1818, riddare av första klassen av Vasaorden samma år 28/4, bergsråds titel. |
|
Genom giftermål 1797 med Emerentia Helena Hoppenstedt (se nedan) knyts Jakob till Ankarsrums bruk i Hallingebergs socken i Kalmar län. Att Ankarsrumsarvingarna samma år beslutade att överlämna hela ansvaret för ledningen av det stora företaget till den 27 årig ynglingen måste ses som bevis för det stora förtroende de hade för hans ledaregenskaper. Jakob förvaltade bruket fram till 1817 då Jakob och hans barn ärvde Ankarsrums bruks- och lantegendomar, Toverums masugn, Gladhammars kopparverk samt alla gruvor och hemman som tillhörde Ankarsrum, alltsammans till ett värde av 105 550 riksdaler. Mot slutet av hans liv märktes en viss avmattning i verksamheten. Detta berodde till viss del på att Jacobs arbetslust började minska. Dessutom plågades han av gikt och sökte därför ofta lindring vid Medevi brunn. |
|
Gift 1:a gången 25/4 1797 i Kalmar med Emerentia Helena Hoppenstedt, (född 1/2 1777 i Uppsala död 21/10 1816 i Västervik) dotter av borgmästaren i Kalmar Baltzar Esaias Hoppenstedt och Ulrika Östmarck. Gift 2:a gången 18/7 1818 med Maria Margareta Noréus (född 6/3 1779 i Stockholm död 4/10 1854 i Västervik) dotter av räntmästaren Jean Noréus och Maria Margareta Uggla. |
|
|
|
65 Anders Baltzar (född 9/3 1798 i Stockholm – död 6/9 1882 på Marieholm i Västra Eds socken i Kalmar län, begravd på Ankarsrum i en av honom anlagd familjegrav) |
|
1814 student vid Uppsala universitet, 1817 kansliexamen, hovrättsexamen samma år, extra ordinarie kanslist i handels- och finansexpeditionen samma år, 17/12 1818 kopist, 5/6 1822 protokollssekreterares n. h. o. v., framstående ledamot av borgarståndet från 1840 års riksdag, ledamot av lantbrukarakademien 1851, riddare av Nordenstjärneorden 28/4 1852, 20/6 1855 ledamot av kommittén angående förbättrad skogshushållning, 28/4 1859 kommendör av första klassen av Vasaorden, 5/3 1859 - 28/1 1865 ordförande i Kalmar läns norra hushållningssällskap, 4/5 1860 adlad enligt 37 § R.F. (introducerad samma år 31/7 under nr 2332), Ledare av ridderskapet och adeln vid 1862-1863 och 1865-1866 års riksdagar, 1865-1866 ordförande i Kalmar läns landsting, 29/1 1866 hedersledamot av nämnda hushållningssällskap, 29/7 1869 kommendör med stora korset i Vasaorden, 3/6 1870 hedersledamot av lantbrukarakademien. |
|
Baltzar lämnade tidigt statstjänsten för att ägna sig åt praktiska värv. Vid faderns död 1821 övertog han chefskapet vid Ankarsrums bruk. Baltzar hade redan tidigt under sin fars ledning fått sätta sig in i arbetet. Under de perioder då fadern kurerade sin gikt lede Baltzar bruket. Detta i kombination med en utpräglad organisationstalang gjorde det lätt för honom att redan vid 23 års ålder ta över ansvaret för den stora bruks- och lantegendomen. Från ett konkursmässigt dödsbo sattes bruket snart i ett enligt tidens krav ovanligt gott skick. Från 1821 – 1835 löste Baltzar in sina syskons arvsdelar i Ankarsrum och stod sedan som ensam ägare. Han lät på egen bekostnad vid Ankarsrums masugn göra försök med tackjärnsblåsning med varm bläster. Försöken bidrog till utvecklingen av tidens järnhantering. För detta belönades han 1835 med Jernkontorets stora medalj i guld. På 1840-talet började man gjuta de mycket använda projektilerna av tackjärn. Han utvidgade under hand bruksegendomen genom inköp av Toverums och Eds järnbruk samt Vinäs och Marieholm, de båda förstnämnda i Hallingebergs och Locknevi socknar, de senare i Västra Eds socken, alla i Kalmar län. Det var genom sina insatser inom bruksindustrien han blev extra ordinarie fullmäktig i Jernkontoret samt upphöjd i adligt stånd. 1861 överlämnade han driften av verksamheten till sina söner Gustaf och Alfred. Mera om brukets historia kan läsas i boken ”Ankarsrums Bruk. 350 år” utgiven av Ankarsrums Hembygdsförening 2003. |
|
Baltzar var från 1840 ledamot i borgarståndet såsom ombud för ett bruksdistrikt. Han tillhörde oppositionsgruppen av godsägare, och var under riksdagarna synnerligen aktiv. Efter att han adlats deltog han som huvudman i den sista ståndsriksdagen och uppträdde under debatterna i december 1865 för representationsreformen. Han var en av de främsta pådrivarna till att Kalmar läns hushållningssällskap 1859 delades i två. Han blev den förste ordföranden i det norra hushållningssällskapet. Han förordnades av Konungen till ordförande i Kalmar läns norra landsting, då detta läns landsting 1864 delades i två. |
|
Baltzar drevs av en vilja att skapa sig en position, att få dominera och även lysa. Starkt medveten om sin förmåga och övertygad om riktigheten i sina åsikter fick han ofta sin vilja igenom. Han hade ett häftigt temperament och skrädde inte orden. Efter att han adlats kom han att framstå som den främsta i Tjust, varför han fick smeknamnet ”Tjustkungen). I sin hembygd blev Baltzar genom sin ekonomiska ställning samt stora arbetsförmåga och begåvning snart den ledande kraften och åtnjöt stort anseende och aktning. Som husbonde var han i bygden vida känd för sin stränghet. Enligt gammal sed förekom under hans tid på Ankarsrum ännu husagan. Samtidigt ansågs han väl sörja för sina många underlydandes bästa. Fram till 1875 bodde han på Ankarsrum. Därefter bodde han om sommaren på Marieholm och om vintrarna i familjegården vid Storgatan i Västervik. |
|
Gift 1/7 1823 i Stockholm med Anna Maria Nordenström (född 10/10 1806 på Lugnsbo i Västra Husby socken i Östergötland – död 20/12 1886 i Västervik, begravd i familjegraven på Ankarsrum) dotter till lagmannen Emil Nordenström och Anna Helena Noréus. |
|
69 Gustaf Fredrik Baltzar (Gösta) (född 29/5 1880 på Mauritzholm – död 1933) |
|
Gift 1912 med Agueda Florentin(född 18/2 1891) Bosatt i Argentina. |
|
|
|
Mayordomo på Estancia El Infernio i provinsen Santa Fé i Argentina. |
|
Gift 1908 med Alcira Escuberri (född 29/5 1887 i provinsen Santa Fé i Argentina – död 1941) dotter till Pedro Eduardo Escuberri och Nicolasa Agilera. |
|
|
|
Reservofficersexamen vid Karlberg 29/8 1908, underlöjtnant i Norrlands artilleriregementes reserv 3/12 1909, löjtnant där 16/10 1914. |
|
Bertil fick en son Bertil med Elsa (Elsie) Svedling (född 13/5 1890 – död 12/2 1963). Efter Bertils död gifte Elsa sig varpå sonen Bertil fick moderns nya efternamn, Pagrotsky. 1974 adopterades sonen Bertil av sin faster Margareta (Greta, se nästa notis) och fick därmed sin faders efternamn. |
|
|
|
Anställd i aktiebolaget Göteborgs Bank i Stockholm |
|
|
|
Gift 13/9 1918 på Villa Granbo vid Kimstad med rektorn vid Solbacka läroverk, verkstads direktören i aktiebolaget Lantläroverk, filosofie magister Johan Alfred Enlund (född 1/2 1891 i Söderhamn – död 1958). Paret bodde i Djursholm och fick barnen Ulla Birgitta, Karin Hillevi och Sven Gunnar. |
|
|
|
75 Thorgny (född 5/5 1853 på Toverum i Locknevi socken i Kalmar län – död 1941 i Ängelholm) |
|
Kadett vid Karlberg 5/6 1871, utexaminerad 17/4 1874, underlöjtnant i Smålands husarregemente samma år 24/4, löjtnant 3/10 1884, gymnastik- och ridlärare vid ridskolan på Strömsholm 1884 – 1887, ryttmästare 6/5 1893, ledamot i stadsfullmäktig i Eksjö 1893, riddare av första klassen av Svärdsorden 1/12 1894, adjutant hos konung Oscar II 20/3 1896, Siamesiska orden Vita elefanter 4 kl 1897 i juli, innehavare av det till hågkomst av hans majestät Konung Oscar II:s 25-åriga regeringsjubileum instiftade minnestecknet samma år 18/9, major vid nämnda regemente 4/2 1898, riddare av Norska S:t Olavsorden 1/12 1900, överstelöjtnant och 1:a major vid skånska husarregementet 8/3 1901, överste i armen och t. f. chef för Smålands husarregemente 26/2 1903, överste och chef för samma regemente samt överadjutant hos konungen samma år 20/5, kommendör av andra klassen av Svärdsorden 1/12 1906, innehavare av deras majestäter Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken 6/6 1907, kommendör av första klassen av Svärdsorden 6/6 1911, överste i II:a arméfördelningens reserv 4/6 1913, avsked ur krigstjänsten 4/4 1919. |
|
Gift 12/2 1885 i Stockholm med Harriet Nielsine Lossius (född 20/8 1860 i Kristianssund i Norge – död 1950) dotter av Niels Rossing Lossius och Aase Catharine Sörensen. |
|
|
|
Gift i Stockholm 15/7 1914 med Jakob Carl Oscar Philipson (född 13/9 1889 i Askers socken i Örebro län), förste bilinspektör ryttmästare i livregementets husarers reserv, f d fältflygare, RSO, RVO och innehavare av Konung Gustav V:s olympiska medalj. Paret bodde i Uppsala och fick två pojkar: Jacob Carl Oskar och Baltzar. |
|
|
|
Avlade mogenhetsexamen i Halmstad i juni 1878, student i Lund samma år, avlade juridisk filosofisk examen 15/9 1880 och hovrättsexamen 30/5 1883, extra ordinarie notarie i Göta hovrätt samma år 14/6, vice häradshövding 1/10 1886, fiskal i Göta hovrätt 14/1 1890, tillförordnad revisionssekreterare 15/6 1892, assessor i Göta hovrätt 10/2 1893, konstituerad revisionssekreterare 13/11 1896, ordinarie revisionssekreterare 12/11 1897, riddare av Nordenstjärneorden samma år 1/12, häradshövding i Torna och Bara härads domsaga i Malmöhus län 17/12 1900, ledamot av strafflagskomitten 1901 – 1902. |
|
Revisionssekreterare de Maré hade ett stadgat rykte som en skarpsinnig och ovanligt kunnig jurist samt rutinerad brottsmålsdomare. |
|
Gift 1:a gången 1/1 1888 i Halmstad med Hilda Eugenia Hammar (född 27/7 1864 i Halmstad - död 8/8 1889 i Jönköping, begraven i Eldsberga kyrka i Hallands län), dotter till ledamoten av riksdagens första kammare, godsägaren Karl Hammar och Hedvig Claase. Gift 2:a gången 16/5 1893 i Jönköping med friherrinnan Annie Eleonora Lovisa Staël von Holstein (född 27/12 1873 i Stockholm – död 1947) dotter till presidenten i Göta hovrätt friherre Otto Vilhelm Staël von Holstein (friherreliga ätten nr. 155) och Teresia Kristina Roos. Bodde på Sunna i Lund. |
|
|
|
Gift 5/7 1919 med Knut Siggesson Ulfsparre av Broxvik (född 6/7 1892) juris kandidat, före detta häradshövding i Färs domsaga, kommendör av Nordenstjärneorden. Bodde på Sunna i Lund. Paret fick barnen Ingeborg, Anna Lykke Elisabet och Carl Gustaf Sigge Knutsson. |
|
|
|
46 Marianne Therése Aurore (född 28/11 1903 – död 1979) filosofie kandidat. |
|
Gift 16/12 1930 med Louis Desmond Christie (född 1890 – död 1960) kapten vid Royal Sussex Regiment. Paret bodde i Skottland och fick barnen Lorin, Patrick och Anne. |
|
|
|
|
|
Studentexamen i Lund 1927, med kand 31,med lic 37, t f och ordinarie underläkartjänster på Fagereds sanatorium 37 och 38, Lunds lasarett, 37 och 38, Orupssanatoriet 39 – 43, Uddevalla lasarett 43, Sundsvalls lasarett 44, Falu lasarett 44 – 47, Stadsläkare, senare provinsialläkare i Filipstad 47 tills pensioneringen. |
|
Gift 1:a gången 30/ 11 1931-1942 med Solveig Undset (född 10/8 1907 – död 1979) från Unset, Övre rendalen, Norge. 2:a gången med Kerstin Charlotta Holmén (född 2/8 1914) boende i Filipstad. |
|
|





























