![]()
Fördelar
Att beakta
![]()
Det finns fyra olika typer av den belgiska vallhunden,
groenendael, laekenois, malinois och tervuerense. Alla är av
samma ursprungliga vallhundstyp som den tyska schäfern. De är
brukshundar med samma förutsättningar, och förekommer i samma
arbetsroller som schäfern.
Storlek
Mankhöjd för hanhund 62 cm, tikar 58 cm. Tillåtna
toleranser: minus 2, plus 4 cm.
Motion
Den belgiska vallhunden är en brukshund, som kräver
ordentligt med motion både fysiskt och psykiskt, den skall ha en
hårlag som gör den praktiskt taget okänslig för väderlekens
skiftningar. I händerna på en duktig tränare kan den gå hur
långt som helst, och har gjort mycket bra ifrån sig på både
bruksprov och lydnadsprov. Men liksom när det gäller den tyska
schäfern, betyder hård och felaktig uppfostran stor risk för
att man får ett nervöst och svårhanterligt vuxet djur.
Pälsvård
Det naturliga hårlaget behöver inte mer än normal borstning. Alltför idog kamning och borstning, särskilt i kombination med bad, kan tunna ut den viktiga underullen så att pälsen blir förstörd, åtminstone tills den hinner växa ut igen.
Utfodring
Utfodringen kan lämpligen bestå av ett fullfoder, som man
ger i den mängd, som anges på förpackningen. Följ alltid
tillverkarens råd.
Friskt vatten skall alltid finnas tillgänlig för hunden.
Historik
Ända fram till slutet av 1800-talet fanns det i Belgien
vallhundar som uppvisade en skön blandning av hårlag, färger
och andra karaktäristiska utan att man brydde sig om att sklija
den ene från den andre. Men omkring 1890 började en enskild
person, en monsieur Rose på Café du Groenendael, att föda upp
en enhetlig variant med utgångspunkt från en långhårig, svart
tik han hade fått i en av sina kullar. Med noggrant selektiv
avel lyckades han skapa en homogen typ, grenendael.
De övriga rasernas utseende bestämdes genom att man samlade en
mängd hundar av den gamla belgiska vallhundstypen på
Veterinärhögskolan i Bryssel, och bestämde sig för att
särskilja de belgiska vallhundarna i tre olika varianter: den
naturpälsade svarta, en korthårigare grågul med svart mask och
en strävhårig mörkgrå. Detta har efteråt justerats lite hit
och dit, och nu finns det alltså fyra olika typer
standardiserade: groenendael (naturpälsad svart), laekenois
(strävhårig), malinois (korthårig) och tervuerense
(naturpälsad med annan färg än svart). I Sverige har
registrerats grenendael, tervuerense, malinois och "belgisk
vallhund av annan färg".
Ur Joan Palmer - Våra hundar - Rabén & Sjögren

Chicco