Trampolinens historia
- från cirkusnummer till OS-gren
Att redogöra för trampolinens historia är inte alldeles lätt, det finns flera teorier om sportens ursprung. Det har sagts att den första trampolinhoppningen utfördes av eskimåer när de kastade upp varandra i luften på valross-hudar när de spanade efter säl. Andra tycker sig ha funnit redskapets ursprung bland nordamerikas indianer. Ytterligare en ganska vanlig teori har varit att trampolinen ska ha utvecklats ur de säkerhetsnät som cirkusens trapetsartister landade i efter sina uppvisningsnummer.
Problemet med den senare teorin är dock att trampoliner fanns flera årtionden före de första säkerhetsnäten.
Den mest accepterade versionen är istället att dagens trampoliner har utvecklats successivt från de språngbrädor som cirkusakrobater använde redan i slutet av 1700-talet. Dessa blev större och större, mer och mer fjädrande och kom att likna de redskap vi ser idag så pass mycket att man kallar dem för de första trampolinerna. Vid tiden för det senaste sekelskiftet var de "studsande mattorna" som användes för att roa publiken i realiteten små trampoliner på vilka akrobaterna utförde främst komedinummer.
På 1920-talet blev trampolinhoppning för första gången en angelägenhet för andra än cirkusakrobater och andra showartister. Det
var amerikanska gymnaster och simhoppare som insåg redskapets möjligheter och började öva in avancerade volter och skruvar på hemmabyggda trampoliner. På den tiden bestod trampolinerna av en ram av trä, heltäckande duk och gummikablar och var betydligt mindre än dagens trampoliner. På 30-talet dök två personer upp som kom att betyda oerhört mycket för trampolinsporten, nämligen vännerna George Nissen och Larry Griswold. Griswold ägnade sig mest åt att utveckla det sportsliga (han var bland annat med om att skriva den första boken om trampolin 1943) medan Nissen, en gymnastik- och simhopparmästare från Iowa, mer ägnade sig åt att förbättra själva redskapet.
En vanlig missuppfattning är att Nissen uppfann den moderna trampolinen, något som troligen kommer sig av att han 1943 tog patent på den första ihopfällbara trampolinen och därefter blev först med serietillverkning.
Mitt under andra världskriget övertlade Nissen det amerikanska förvaret att ta med trampolin i den fysiska träningen av sina piloter. Att US Air Force och United States Navy Flight School köpe in mängder av trampoliner gynnade inte bara Nissens företag utan gav också trampolinsporten ett stort anseende.
Efter krigsslutet drog Nissen igång en stor kampanj för sporten och sina egna produkter. Tillsammans med idrottslärare och flera av USAs främsta gymnastiktränare arrangerade han uppvisningar, gjorde filmer, skrev artiklar och höll kurser. Trampolinens populäritet växte och snart fanns trampoliner i snart sagt varenda amerikansk skola och gymnastikklubb och på många familjers bakgårdar. På 50-talet gav sig Nissen ut på flera "missionärsresor" för att sprida trampolinsporten runt om i världen. Kurser arrangerades, föreläsningar hölls och uppvisningar gjordes. Speciellt i länder som Sydafrika, Australien, England, Tyskland och Schweiz fick sporten fotfäste.
Som tävlingsidrott har trampolin mindre än 50 år på nacken. Den första trampolintävlingen någonsin hölls i april 1946 i Dallas, Texas, och var en match mellan två lokala klubbar. Vinnaren hette Skippy Browning, en akrobatisk talang som i Helsingfors-OS sex år senare tog en av guldmedaljerna i simhopp. Några enhetliga regler om hur bedömningen skulle gå till fanns inte på den tiden, det var olika beroende på var tävlingen gick. Gaylord Hughes, amerikansk mästare 1948, har berättat att när han vann sin titel så hade hopparna två minuter på sig att göra vad de ville. Serier om ett visst antal övningar fanns alltså inte! -Det var för jobbigt för de flesta, det hände att vissa killar tog en paus mitt i och gick för att få tips av sin tränare under de två minuterna.
Den första internationella trampolintävlingen hölls 1955 när trampolin var en av grenarna vid Pan American Games i Mexico. Tre år senare, 1958, hölls en av Europas första internationella tävlingar i Schweiz, Nissen Cup (uppkallad efter George Nissen, förstås), en tävling som fortfarande hör till världens största och mest prestigefyllda.
Vid denna tid var bristen på organisation av trampolinsporten ett problem. FIG, det internationella gymnastikförbundet, hade vid två tillfällen, 1959 och 1961, avslagit förfrågningar att ta upp trampolin som en officiell gren inom gymnastiken.
I mars 1964 bildades därför, på initiativ av det tyska gymnastikförbundet, Fédération Internationale de Trampoline, FIT. Samma år arrangerades det första officiella världsmästerskapet i Royal Albert Hall i London, England. 12 länder deltog men standarden på de tävlande var minst sagt ojämn. USA dominerade totalt och vann alla guld- och silvermedaljer, och den dominansen behöll man i närmare tio år genom legendarer som Wayne Miller, Dan Millman, Judy Wills och Alexandra Nicholson. I stort sett var det bara de tyska och brittiska trampolingymnasterna som var i närheten av att hota amerikanerna. Paul Luxon från England, av många ansedd som den som den mest innovative gymnasten genom tiderna, blev förste icke-amerikan att vinna ett VM-guld 1972. Kort därefter revolutionerades trampolinsporten markant då Sovjetunionen gjorde entré på den internationella scenen. Från 1973 till Sovjets sammanbrott -91 släppte de sovjetiska trampolingymnasterna inte ifrån sig många VM- och EM-medaljer. Legendariska gymnaster som Janes, Krasnochapka, Levina, Anishimova, Bogachev och Gelimbatovski har för evigt skrivit in sig i historieböckerna. Även efter kommunismens fall har de forna sovjetiska staterna fortsatt att leda utvecklingen. I dag är det främst Ryssland, Vitryssland, Ukraina och Georgien som återfinns i toppen av resultatlistorna, men länder som Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Canada är inte långt efter.
Dubbeltrampetten uppfanns av amerikanen Bob Bollinger i början på 70-talet, och grenen har haft VM-status sedan 1976. Från starten har USA och Australien varit de ledande nationerna, men numera är Ryssland, Bulgarien och Canada minst lika framgångsrika. 1995 genomfördes en större förändring av redskapet vilket har påverkat utvecklingen av DMT-grenen mycket. Genom att trampetten gjordes 20 cm bredare ökade man inte bara säkerheten, gymnasterna fick också möjligheter att hoppa högre och utföra svårare kombinationer.
Den tredje trampolindisciplinen, tumbling, har en mycket längre historia. Redan 1936 var tumbling en av gymnastikgrenarna vid OS i Los Angeles. Detta var dock en engångsföreteelse och inte förrän 1976 genomfördes det första officiella VM:et i tumbling i FITs regi. USA, Frankrike, Polen, Ukraina och Kina är idag de bästa tumbling-nationerna.
1981 startades World Games, ett OS för grenare som inte är med i OS, och där fanns trampolin och tumbling med från början. Från och med 2001 (World Games arrangeras vart fjärde år) är dessutom DMT med i programmet.
Nästa milstolpe för trampolinsporten efter det var IOCs beslut 1988 att göra trampolin till en "olympiskt erkänd sport". Fyra år efter det genomfördes den första världscup-serien.
Redan på 80-talet väcktes tankar om att slå ihop FIT med något annat närbesläktat internationellt idrottsförbund för att på så sätt få fler medlemsnationer och på sikt komma med i det olympiska programmet. Vid FIT-kongressen 1994 ställdes dock den första konkreta motionen i detta ämne, då det schweiziska gymnastikförbundet föreslog att FIT skulle undersöka möjligheterna för en sammanslagning med FIG.
Efter många möten, diskussioner inom och mellan de två organisationerna de följande åren togs under 1998 de två avgörande besluten: FIG-kongressen beslutade att uppta trampolin som en officiell disciplin och FIT-kongressen beslutade att upplösa FIT.
Sedan 1 januari 1999 är så trampolin en av FIGs discipliner, likställd manlig och kvinnlig AG, RG och Sports Aerobics, på samma sätt som trampolin i de flesta nationella gymnastikförbund är en gren vid sidan om de andra. Fusionen mellan de två förbunden var också den utlösande faktorn för att trampolin skulle bli en del i det olympiska programmet.
I september 1997 fattade IOCs exekutivkommitté det för alla trampolinentusiaster efterlängtade beslutet att individuell trampolin för herrar och damer ska vara en officiell disciplin vid sommar-OS i Sydney 2000!
Ulf Andersson (1999)
Källor: Bil Copps film "Two Centuries of the Trampoline" och boken "Bounce 2000" av Rob Walker.
Mer om Trampolin