Bedömning

Grunderna för bedömning i trampolin har varit desamma i drygt 30 år. Endast smärre förändringar beträffande stil- och svårighetsgradsbedömning samt balansen dem emellan har gjorts. Den senaste större förändringen gjordes 1981 då antalet stildomare ökades från 4 till 5, detta för att öka stilens betydelse i förhållande till svårighetsgraden och därmed göra sporten ytterligare ännu lite säkrare. Inför 2001 ändrades svårighetsgradsreglerna en aning, samtidigt som stilbedömningen i DMT ändrades så att maxpoängen även i den grenen blev 10,0. En stor styrka med bedömningssystemet i trampolin är att exakt samma regler kan användas på alla nivåer, från nybörjartävlingar till OS!

 Individuell trampolin
 Synkron trampolin
 Dubbeltrampett (DMT)

Tillbaka till BedömningBedömning


Martin von Stedingk, 10-faldig svenk mästare

INDIVIDUELL TRAMPOLIN

Domarjuryn består, förutom en huvuddomaren, av 5 stildomare och två svårighetsgradsdomare. Den högsta och lägsta av stildomarnas poäng stryks och de tre kvarvarande adderas och utgör seriens stilpoäng.
Stildomarna bedömmer utförandet, d.v.s.:
- stil (rätt kroppshållning, uträck i volter, sträckta vrister, raka ben och armar, osv)
- höjdhållning (att inte "sänka" en övning för mycket)
- kontroll (bl.a. att hålla sig på trampolinens mitt)

Varje övning har utgångspoäng 1,0 och domarna gör sina avdrag för felaktigheter i utförandendet i tiondels poäng. Maximalt avdrag per övning är 0,5 poäng. Om gymnasten inte visar att han har balans efter seriens avslutande, t ex nuddar duken med en hand eller ramlar till rygg, görs ytterligare avdrag.

Eftersom varje serie består av tio övningar är alltså maxpoängen för stil för en serie är 10,0. Poäng över 9,5 är dock väldigt sällsynta, speciellt i de valfria (svårare) serierna. Bara en gång har det hänt att en stildomare visat 10,0 på ett internationellt mästerskap, det var vid VM 1996 då den australiska domaren ansåg att fransmannen Emmanuel Durand hade utfört en helt perfekt serie.

Under seriens gång får gymnasten inte vidröra något annat än själva trampolinduken, gör han den avbryts serien. Om gymnasten exempelvis landar på ramskyddet efter den sjätte övningen så får han fem godkända övningar och maxpoängen per stildomare blir då 5.0. Andra orsaker till att en serie avbryts är att gymnasten inte utnyttjar trampolinens elasticitet tillräckligt eller inte landar med båda fötterna samtidigt i duken.

Svårighetsgraden beräknas separat och läggs till stilpoängen i de valfria serierna. Den beräknas efter ett matematiskt system där grundreglerna är att varje 1/4 volt ger 0,1 poäng, varje hel volt ger 0,1 poängs bonus och varje halv skruv ger 0,1 poäng. Övningar som utförs i pikerad och sträckt stilart ger högre svårighetsgrad än grupperade övningar. Gymnasten får inte utföra en övning mer än en gång i samma serie. Om en övning upprepas så räknas svårighetsgraden bara den första gången. Se exempel på svårighetsgradsberäkning här.

Beräkningsexempel, individuell trampolin (seriepoäng)

Stildomarnas
poäng

 

Stilpoäng

 

Svårighets-
grad

 

Serie-
poäng

9,0 9,1 9,2 9,3 9,4

=

27,6

+

11,5

=

39,1


SYNKRON TRAMPOLIN

Tyska f.d. världsmästarinnorna Anna Dogonadze-Lilkendey/Tina Ludwig Domarjuryn skiljer sig från den individuella disciplinen på så sätt att stildomarna är 4 till antalet och att 3 andra domare dömer synkroniteten. Två av stildomarna bedömmer den ena gymnastens utförande och de andra två bedömmer den andres utförande. Den högsta och lägsta av domarpoängen stryks, de två kvarvarande adderas och utgör seriens stilpoäng.

Den högsta och lägsta av synkronitetsdomarnas poäng stryks. Den kvarvarande poängen dubbleras och utgör seriens synkronitetspoäng. Synkronitetsdomarna bedömmer hur samtidigt - synkront - de två gymnasterna landar i duken. De gör sina avdrag för bristande synkronitet i tiondels poäng och kan göra maximalt 0,5 poängs avdrag per övning. Poäng över 9,0 anses vara bra och poäng över 9,5 är inte helt ovanligt. "The perfect score" 10,0 har utdelats relativt många gånger i olika sammanhang.

Om gymnasterna utför olika övningar eller hoppar alltför osynkroniserat (mer än en halv övnings skillnad) avbryts serien. I övrigt gäller samma regler beträffande avbrutna serier som i den individuella grenen.

I de valfria serierna adderas dessutom svårighetsgraden (som beräknas på samma sätt som i individuell trampolin).

Beräkningsexempel, synkron (seriepoäng)

Stildomarnas
poäng

 

Stilpoäng

Synkrondomarnas
poäng

 

Synkron-
poäng

 

Svårighets-
grad

 

Serie-
poäng

9,0 9,1 9,2 9,3

=

18,3

9,5 9,7 9,9

=

19,4

+

10,5

=

48,2


 

DUBBELTRAMPETT (DMT)

 Domarjuryn består av en huvuddomare och dennes assistent, 5 stildomare och två svårighetsgradsdomare. Den högsta och lägsta av stildomarnas poäng stryks, de tre kvarvarande adderas. Summan utgör kombinationens stilpoäng som adderas med svårighetsgraden (se beräkningsexempel här).

Stilbedömningen i dubbeltrampett skiljer sig en aning från trampolin. Bland annat görs av naturliga skäl inga avdrag för förflyttningar från mitten, men däremot görs avdrag för låg höjd (vilket man alltså inte gör i trampolin). Vidare är landningen viktig i DMT, minsta lilla obalans ger poängavdrag. Landar man utanför den 2 x 4 meter stora landningszonen blir det stora avdrag. Många gånger är det landningarna som avgör vem som vinner.

Precis som i trampolin har varje övning utgångspoäng 1,0 och maximalt avdrag per övning är 0,5 poäng. Eftersom man i DMT bara utför två övningar så är maxpoängen för en kombination "egentligen" 2,0, men för att den ska bli 10,0 (som i alla andra gymnastikgrenar) lägger domarna på 8,0 poäng på sin siffra. Till skillnad mot trampolin är poäng över 9,5 vanliga. Även i EM- och VM-sammanhang har det hänt att gymnaster fått 10,0 i stilpoäng.

I DMT beräknas svårighetsgraden på samma sätt som i trampolin, men en specialregler finns: "inverterade" övningar (dvs framåtvolter som vandrar bakåt eller bakåtvolter som vandrar framåt) ger 0,2 i bonus.

Även i DMT finns regler mot övningsupprepningar. De säger att en övning inte får utföras på samma zon i olika kombinationer, dvs om man gör en pikerad framåtvolt som uppövning i en kombination så får man bara använda pikerad framåtåtvolt som spotterövning eller avhoppsövning i andra kombinationer. Om en övning upprepas så räknas svårighetsgraden bara den första gången.

Beräkningsexempel, DMT (kombinationspoäng)

Stildomarnas
poäng

 

Stilpoäng

 

Svårighets-
grad

 

Kombinations-
poäng

9,6  9,7  9,7  9,8  9,9

=

29,20

+

2,70

=

31,90

 

Domare på Scandinavian Open 2000

Exempel på svårighetsgradsberäkning

Övning

Stilart

Poäng för volt

Poäng för
stilart

Poäng för skruv

S:a sv.grad

Volt bakåt

grupperad

0,5

0,0

0,0

0,5

Volt bakåt

pikerad

0,5

0,1

0,0

0,6

Barany (volt fram med 1/2 skruv)

grupperad

0,5

0,0

0,1

0,6

Dubbel volt bakåt

grupperad

1,0

0,0

0,0

1,0

Dubbel volt bakåt

sträckt

1,0

0,2

0,0

1,2

Trippel volt fram med 1 1/2 skruv

grupperad

1,5

0,0

0,3

1,8

Trippel volt fram med 1 1/2 skruv

pikerad

1,5

0,2

0,3

2,0



Senaste ändringarna på denna sida:
- 010228: Texten anpassad till nya FIG Code of Points