|
Thoughts |
|
|
February
17, 2002 2:33 PM
|
|
|
(In swedish
only, sorry!) Vissa gör
det för att dom njuter av det Min vision
på det hela: Fysisk - Lämnar märken/sår och förstör kroppen. För mig har den som en maxgräns och kan bara stiga till en viss gräns(nu har jag dock inte testat att bli skjuten/överkörd eller dyl.). Det som överstiger det känns lika mycket som på gränsen. Detta är också högre prioriterat hos moder natur så att vi reagerar oftare och mer på fysisk smärta än psykisk. Att ha psykiska
smärtor är som dom flesta vet...extremt jobbigt. Man har inte
lust att göra något förutom att försvinna under jord.
Dom kan driva en till vansinne om man har otur. Men eftersom människans
sinne har svårt för att hantera/uppfatta smärtor på
flera olika ställen sammtidigt så kan man överföra
denna psykiska smärta till fysisk genom att skada sig själv
iomed att man reagerar mer på fysisk och blockerar då sinnet
från att känna den psykiska smärtan. Den sk. maxgränsen
ligger iaf för mig LÅNGT under den psykiska psykiska smärtan. Vad ska man
göra istället för att skada sig själv då? Eller så
sitter jag bara här och hostar sönder halsen och är allmänt
vimsig?
|
|
|
|
|