Jag skröt om en synd jag gjort som Allah hade dolt. Jag läste att en sådan person inte kan förlåtas? Är det sant? Finns det någon väg ut?

All Ära hör Allah till. 

En muslim borde vara långt borta från oanständigheter och oanständiga gärningar. En av de mest onda gärningarna är att en muslim öppet visar sina omoraliska handlingar och att de är långt borta från Allah. Ett exempel är när en muslim gör en synd som gör Allah arg, hans Skapare, Mästare och Herre. Allah, den som Döljer, den Generösaste den Förlåtande, som om Han vill kan få jorden att svälja honom när han begår denna skamliga synd, och struntar i de heliga gränserna som Allah har satt. Ännu värre är att han blir stolt över att ha gjort Allah arg och sprider nyheten bland folket och visar det Allah har dolt. Hur kan Allah förlåta något som det? Allah kan beröva denna person på hans ånger (taubah). 

En hadith från Saalim ibn ’Abd-Allah sa: Jag hörde Abu Hurayrah (raa) säga: Jag hörde Profeten (sas) säga: ”Hela min ummah (den muslimska världen) kommer att klara sig, förutom de som begår synd öppet, ett exempel är en man som gör något på natten, och när morgonen kommer, och Allah har dolt hans synd, så säger han ”O du-och-du, jag gjorde det och det igår”. Hans Herre hade dolt hans synd hela natten, men han har visat vad Allah hade dolt.” (Källa al-Bukhaari, 5721; Muslim, 2990)

Al-Haafiz Ibn Hajar sa: Angående beordringen att täcka eller dölja; i en hadith som inte uppfyllde al-Bukhaaris  krav, Ibn Umar sa att Profeten (sas) sa: "Undvik de  oanständiga saker som Allah har förbjudit. Den av er som begår någon av dem låt honom täckas med Allahs täckande." Hadithen berättades av al-Haakim och finns även i al-Muwatta´ som en mursal berättelse från Zayd ibn Aslam.

Ibn Battaal sa: Att öppet berätta om sina synder visar på dålig respekt mot Allah och Hans Sändebud, och de rättfärdigt troende, och det är en slags envis provokation. Att dölja synder skyddar en mot respektlöshet i detta, för synder leder till förnedring för den som gör dem. Haddstraffet om det är en synd som kräver detta straff, eller ta´zeer straffet om inget hadd finns. Om det är något som överträder Allahs rätt, då är Han den Mest Generösa och Hans barmhärtighet föregår Hans straff. Om Han döljer det i denna värld kommer Han inte exponera det i Nästa Liv heller, men den som stoltserar öppet med det förlorar allt detta.

Hadeethen fördömer tydligt de som öppet stoltserar med sina synder, vilket innebär beröm till de som döljer sina synder. Faktumet att Allah döljer det tyder på att även den troende måste dölja sig själv. Den som medvetet stoltserar med sina synder gör sin Herre arg, Som inte kommer att dölja honom. Den som medvetet döljer sina synder av skam inför hans Herre och inför folket, honom kommer Allah att välsinga genom att dölja det. (Fath al-Baari, 10/487-488)

Al-Mannaawi sa: Vad som menas är de som talar öppet till andra om deras synder. Ibn Jamaaáh inkluderade i detta avslöjanden som sker mellan mannen och kvinnan av det tillåtna. Detta stärks av den välkända rapporten som varnar för detta: ”Det är en del av att stoltsera över sina synder” – dvs. tala öppet om dem och basunera ut dem – ”…ett exempel är en man som gör något på natten, och när morgonen kommer och fastän Allah  dolde hans synd, så säger han ”O du-och-du, jag gjorde det och det igår” – hela natten dolde hans Herre hans synd, men när morgonen kommer visar han det Allah dolt.” – genom att berätta för folket om sin synd. Efter att Allah har dolt hans synd så förår han Honom, samtidigt som han provocerar begäret att göra dåligt hos de som hör honom eller ser honom. Dessa är ytterligare två förolämpningar utöver den första vilket gör det värre. Om han dessutom uppmuntrar andra att göra likadant, blir det den fjärde förolämpningen som gör det ännu värre… Slutsatsen är att det inte finns någon synd såvida man inte stoltserar med den, sedan förklarar han att den som stoltserar med sina synder är som den som gör något på natten och hans Herre döljer det, men när morgonen kommer säger han, ’O du och du, jag gjorde det och det igår,’ han tar bort Allahs skydd. Han ska fördömas i detta liv genom att genomgå hadd straffet, för det finns bland Allahs attribut och välsignelser att Han tar fram det som är fint och tar bort det fula. Att öppet stoltsera med synder är att förneka den välsignelsen och att inte ha respekt mot Allahs täckande.

Al-Nawawi sa: Det är makrooh för den som testas med synd att berätta det för någon annan. Istället ska han upphöra att göra det, ångra sig och bestämma sig för att inte göra om det. Om han berättar det för sin Shaykh eller någon liknande person som han tror kan hjälpa honom bort ifrån det eller som kan visa honom hur han undviker att falla tillbaka på liknande synder, eller som kan berätta varför det skedde, eller gör duáa´ för honom, etc., så är detta OK. Men det är makrooh (att berätta för någon annan) om det inte finns någon fördel med det.

Al-Ghazaali sa: Sättet att avslöja sig på som är klandervärt är när man öppet stoltserar med synden och  hånar, inte när det görs för att fråga eller få en fatwa. Beviset finns i hadeethen om mannen som hade samlag med sin fru under Ramadaan, och han sa det till Profeten (sas), som inte tillrättavisade mannen för att han berättat det för honom. (Fayd al-Qadeer, 5/11-12)  

Det här har att göra med att öppet stoltsera med synder, men det du nämner om att visa upp sig och skryta handlar inte bara om oförlåtna synder, det finns risk för riddah (avfall från islam) och att man lämnar Islam. När man visar upp sig och skryter om synder kan det verka som att man tillåter något som Allah har förbjudit.

Shaykh Ibn ’Uthaymeen sa: Det finns en tredje typ av omoralisk, tanklös (lösaktig) missdådare/syndare, som talar om zinaa för att visa sig – vi söker skydd hos Allah – och talar om att han gick till det och det landet och gjorde omoraliska gärningar och zinaa med så många kvinnor, och andra saker han skryter om.

En sådan person måste man be ångra sig; om han ångrar sig är allt bra igen, annars ska han dödas, för en som skryter över zinaa tyder på att han anser det tillåtet – Allah förbjude det – och den som anser zinaa som tillåtet är en kaafir.

Det finns en del onda människor som gör detta , vilket leder till att många muslimer lider. Det finns människor som skryter över dessa gärningar. De reser till länder som är kända för sin omoral och tanklöshet, såsom Bankok och andra platser fyllda med zinaa, homosexualitet, alkohol, etc., sedan kommer de tillbaka till sina vänner och skryter över det de gjorde.

En sådan person – som jag sagt – måste man be ångra sig. Om han ångrar sig är allt bra, annars måste han dödas, för den som anser att zinaa, och andra gärningar som samtliga lärda anser vara haraam, som tillåtet, är kaafir. (Sharh Riyaadh al-Saaliheen, 1/116)

Vägen ut från din situation, är uppriktig ånger till Allah, och att inte vara extrem i att begå synder. OM du råkar göra en synd, riv då inte bort det skydd Allah täcker din synd med. Och Allah vet bäst.

Översatt av:
Umm Suleyman

  Till toppen | Till frågorna