1 Ursäkta, jag skulle vilja titta på ett lättskött litet djur att ge bort i present till mitt barnbarn…

2 Jaha, vad hade ni tänkt er då?

1 Jag vet inte… nå’t stillsamt och litet, som ett barn kan klara av att sköta… och som inte för så  mycket liv. Hans mamma, min dotter alltså, har en så’n fruktansvärd migrän förstår ni.

2 Då vet jag precis vad ni ska köpa.

1 Jaha…

2 Följ med in här bakom… Nå vad tycker ni? *(hysteriska vrålljud dränker nästan talet)*

1VA!?

2 Jag sa; VAD TYCKER NI!? VISST ÄR DOM SÖTA!?

1 Ja, men…  vrålapor… jag vet inte riktigt om det var vad jag hade… har ni inga hamstr…

2 SKA VI SLÅ TILL DÅ!?

1 VA!?

2 OKEJ, DÅ PLOCKAR JAG NER EN ÅT ER! …kom hit nu din lille jäv… AJ! Som f… SE UPP! NU ÄR
DEN UPPRETAD! STÅ ALLDELES STILL BARA! JAG TAR’N! Sådär! In i lådan med dig nu då! Var det bra
så? *(instängda vrål hörs i resten av sketchen)*

1 Låter dom alltid sådär?

2 Näförfan! Dom har vissa skrikperioder, annars är den knäpptyst. Som en mus!

1 Men… när är skrikperioderna då?

2 Ja, först har vi ju då morgonpasset, mellan fyra å tio, se’n brukar den sova en halvtimme innan
middagsvrålandet tar vid. Därefter är det lunch och dax att sova lite middag innan kvällsskiftet går igång… och
det brukar väl börja sisådär vid tvåsnåret och sluta nå’ngång nästa morgon. Det där beror lite på… Vissa årstider
så hojtar dom banne mig dygnet runt – fråga mig inte hur dom orkar!

1 Jag är rädd att jag inte förstår riktigt... jag kanske inte… En liten kanin kanske vore…

2 Sådär, inslagen och klar! Det blir 12 495 kronor tack…

1 Kära nå’n… så mycket pengar har jag inte med mig…

2 Hur mycket har du då?

1 145 kronor tror jag…

2 Okej, 145 spänn då… men då är jag snäll.