{t:LASSE LITEN BLUES} {st:Cornelis Vreeswijk} {chords_size: 1} {chords_position: 1} {print_chords:yes} {print_major:yes} {print_minor:yes} {print_seventh:yes} {print_bemol:yes} {print_bass_not_root:yes} {font:Title,Comic Sans MS, 20, 0,true,false} {font:SubTitle,Comic Sans MS, 16, 0,true,false} {font:Lyric,Comic Sans MS, 10, 0,false,false} {font:Chord,Arial, 8, 255,false,true} {font:Comment,Comic Sans MS, 8, 16711680,false,false} {font:Tablature,Courier New, 10, 65280,false,false} {font:Header,Comic Sans MS, 10, 0,true,false} {font:Footer,Comic Sans MS, 10, 0,true,false} {font:Control,MS Sans Serif, 8, 16711680,false,false} {left_margin: 800} {right_margin: 600} {top_margin: 1000} {botton_margin: 1000} {print_orientation: 1} {two_column_on} [C7]Las[C]se, Lasse liten tog en promenad hittade en femtilapp då blev han g[C7]lad. Den g[F7]ick han till polisen med, säger ni så klart men tr[C7]or ni det så tror ni fel för La[C]s - s[G]e var sm[C7]art. [C7] [Gm7] [C7] [Gm7] [C7]Las[C]se, Lasse liten funderade som så Det där med hittelön och de´går jag inte[C7] på Jag s[F7]kulle få en femma på sin höjd, inte sant? Nä, t[C7]ror ni det så tror ni fel, det h[C]är är[G] min sla[C7]nt. [C7] [Gm7] [C7] [Gm7] [C7]Men[C] då kom polisen sättandes i språng. Dom tog Lasse liten och det blev rättegån[C7]g. Domar[F7]n sa, det bästa blir nog psykiatrisk vård men [C7]se, där trodde domarn fel, för h[C]on va[G]r inte k[C7]lok. [C7] [Gm7] [C7] [Gm7] Lasse liten mamma fick en nervattack. Barnavårdsnämnden, fick hon fram innan hon stack. För det hade hon läst i någon pedagogisk bok men jag tror hon läst fel, för hon var inte klok. {column_break} Barnavårdsnämnden, som vill alla barn väl tog hand om Lasse liten av sociala skäl. Dom påstod att hans hemmiljö var under all kritik och körde Lasse till en psykiatrisk klinik. Lasse, Lasse liten åkte på anstalt. Lasse, Lasse liten tog det ganska kallt. Här kan man inte stanna, sa han, i all evighet. Nä, tror dom det så tror dom fel, sa Lasse och smet. Lasse, Lasse liten lånade en bil körde från poliserna mil efter mil i hundrafyrtio kilometer - Lasse var kall - sladda han av vägen - krascha rakt mot en tall. Bilen blev en skrothög, Lasse bara mos. Fåglarna i skogen - dom sjöng Lasse liten blues. Lasse blev allt blekare och mossan blev röd och när ambulansen kom var Lasse liten död. Prästen sa vid graven ungefär så här: Du gick den breda vägen som till helvetet bär. Lasse, Lasse liten, må Herren stå dig bi. Men Lasse hörde ingenting, för Lasse var fri. {two_column_off}