Rashistoria
Wachtelhunden leder sitt ursprung från stötande, kortdrivande
och apporterande hundar som sedan årtionden använts vid jakt efter småvilt
i södra Tyskland. Blodsmässigt anses wachtelhunden stå nära
långhårig vorsteh, munsterländer och vissa spanielraser.
Vid slutet av 1800-talet inleddes i Tyskland en systematisk avel på hundar
av wachteltyp. Den tyska wachtelhundklubben bildades 1903 och syftet var att skapa en
skogsjakthund som komplement till de stående fågelhundarna.
Wachtelhunden kom tidigt att delas in i två färgvarianter, bruna och skimlar,
som i huvudsak avlats åtskilda men anses helt likvärdiga vad
gäller jaktegenskaper.
De första wachtelhundarna kom till Sverige i slutet av 30-talet och beståndet
kan nu uppskattas till ca 1500 hundar med 250-300 registreringar per år.
Av dessa är merparten bruna.
 |
Wachtelhunden som jakthund
Wachtelhunden är en hund för jakt i skog och vatten som driver med skall, apporterar och är väl lämpad för all slags eftersök.
Kortdrivare
Wachtelhundenär en kortdrivande hund som skall driva med väl riklig och hörbar
skallgivning. Flertalet hundar driver några minuter och drevtider
över 15 minuter eftersträvas ej. Om drevdjuret lämnar området
skall hunden avbryta drevet och återvända till föraren.
Söket är vidare och mera självständigt jämfört
med stötande hundar.
Wachtelhunden har ett utpräglat spårintresse och arbetar vanligen med låg
näsa.
I Sverige används wachtelhunden främst till klövvilt men driver även
annat vilt. I sitt hemland, liksom under senare år även i Sverige,
används wachtelhunden ofta vid vildsvinsjakt.
 |
Apportör
Wachtelhunden har i allmänhet goda anlag för apportering. Den går mycket gärna i vatten och den är en duktig och uthållig simmare. Med dressyr och utbildning kan den därför bli en god apportör såväl på land som i vatten.
 |
Eftersökshund
Wachtelhunden kombinerar spårintresse med läraktighet och samarbetsvilja. Dessa egenskaper sammantagna ger hunden förutsättningar för att utbildas till en mycket god eftersökshund för klövvilt. Den är också snabb och skarp nog för att gå ifatt och avfånga, hålla fast eller ställa skadat vilt. En del hundar visar anlag för ståndskall vid eller rapportering av dött vilt.
Mentalitet
Wachtelhunden är hemma en lugn och säker
hund som är öppen och vänlig mot människor. I skogen
är den livlig och har stor jaktlust samt visar skärpa mot rovvilt
och skadat vilt.
Den är lättlärd och samarbetsvillig men har mycket egen
vilja och enligt ett äldre tyskt uttryck "utnyttjar wachtelhunden
hänsynslöst sin herres fel". Det ligger mycket i detta och hunden
kräver en fast hand och en hundvan ägare för att på
bästa sätt komma till sin rätt.
Exteriört
Wachtelhunden skall vara kraftig och muskulös.
Rygglinjen skall vara längre än mankhöjden. Pälsen skall
vara tät och kraftig med långt hår som kan vara lockigt,
vågigt eller slätt.
Till den bruna färgtypen hör enfärgat bruna eller röda hundar.
Till skimmeltypen hör brun- och rödskimmlar samt skäckar, dvs hundar
med vit grundfärg och bruna eller röda partier. Hundar med
övervägande vit grundfärg är ej önskvärda.
Mankhöjden skall för hanhund vara 48-54 cm och för tik 45-51 cm +-2.
