Ps 42:10
"Jag vill säga till Gud, min klippa: Varför har du glömt mig, varför måste jag gå sörjande, ansatt av fiender?"

Har du någon gång känt det som om Gud hade glömt dig?
Den som skrev den här psalmen, kände det så. Men känsla och sanning är oftast inte samma sak. Sanningen är att Gud inte glömmer bort dig. Han brydde sig så mycket om dig, så han lät sin son dö på Golgata kors för din skull.

Varför måste vi då få känna det som om Gud glömt oss, och varför måste vi gå sörjande?
Svaret finns i slutet av versen: "ansatt av fiender". Andevärlden attackerar oss, men de ser till att vi inte förstår att de ligger bakom attackerna. Resultatet blir att vi söker förklaringar hos oss själva, skyller på andra människor, och till och med anklagar Gud.

Hur länge måste vi ha det så? Tills vi tar vår auktoritet och binder andarna. Innan vi har gjort det kan de fortsätta att ansätta oss.

Nästa avsnitt         Föregående avsnitt         Välj ett avsnitts nummer eller bibelvers