Oktober:
Markeringar
Skrämmande saker
Hundutställning 1 & 2
SWTK
Wheatenlistan
Mörkerträning
Älgmöte
2000-10-09
Markeringar
Jerry har blivit stora pojken nu. Det nosas och pinkas på nästan
varje träd, buske, sten och gren han ser. Extra viktigt är det
att markera om Charlie hunnit först.
Det börjar också bli mer noga vart man tömmer tarmen. Förr var det bara att sätta sig så fort det tröck på, nu är det lite annorlunda. Man går helt enkelt in i skogen innan man sätter sig. Inte varje gång men nästan.
Skrämmande saker
Jerry är inte mörkrädd (peppar, peppar, ta i trä!)
utan strosar omkring i mörkret med högt buren svans. T o m jag
är räddare för mörkret än vad han är. Men
om det dyker upp något som inte varit där på hans tur
tidigare, då voffar han till.
Gräsklippare
Första gången var det en självgående gräsklippare.
Den var verkligen konstig. Mitt i allt satte den igång att röra
sig och kom den på en sten eller något annat så backade
den och körde vidare. Jerry hade mycket skoj med denna. Hade den
inte kostat ca 10 000 så hade jag köpt en egen åt honom.
Vilken grej! Kombinerad hundleksak och gräsklippare. Kan det bli
bättre?
Cyklel
Andra gången var det en cykel. En stor grön cykel som bara
stod där i skogsbrynet. Genast tvärnit, lite morr, iaktagande,
nosande i luften och sedan voffande för att avslutas med två
hopp bakåt. Men då jag gick fram till cykeln och klappade
den snällt på sadeln, tur att ingen såg mig, så
gick han fram. Nästa gång fick cykeln bara en liten irriterande
blick.
Fotölj
Tredje gången var det en gammal fotölj som grannen placerat
brevid soptunnan. Grovsopbilen var väntad. Samma sak hände som
med cykeln.
Hundutställning
I lördags höll Svenska vinthundsklubben en inofficiell drive-in
utställning på Hertsön, Luleå. Tyvärr inne
i en ridsal så Harry kunde inte komma in. Nå, för mig
var det bra att det var inomhus för jag är inte allergisk mot
hästar.
Jerry fick nr 34 och från det att vi anmälde oss till vi fick gå in i ringen tog det nästan två timmar. Väl i ringen försvann min nervositet och Jerry följde mig (enrisrökt falukorv) som en riktigt showhund. Dommaren klämde och tittade på tänderna och sedan fick vi springa två varv och därefter tvärsöver.
Bedömningen
När dommaren diktaterade till sekreteraren så fick jag t o
m Jerry att stå fint. Så här lät bedömmningen:
Mycket bra huvud, hals och bröst. Ngt mjuk i ryggen för dagen. Välvinklad runt om. Mycket bra rörelser. Bra päls. Lovande valp. Utmärkt vad gäller typ, storlek och helhetsintryck.
Rosetter
Där efter fick vi ett rött band (1:a) och en lila rosett HP
(Hederspris). Jag var i himmlen och rusade ut till Harry som satt i vanen
på parkeringen och väntade.
Ja, sedan fick vi 1:or gå in i ringen igen efter ytterligare 1 timme och då fick vi en rosa/gul rosett som det stod BIR Valp (Bäst i ras). Men när han sedan skulle ta ut 10 stycken valpar för BIS (Best in show) så blev inte Jerry vald. Men jag var så nöjd och lycklig så det gjorde inte ett skvatt.
Vi ses vid nästa utställning!
2000-10-18
Nytt moment
Jag har börjat lära Jerry ett nytt moment. Jag vill att han
ska gå mellan mina ben. Jag kom på det då jag tänkte
att jag skulle kunna lära honom att gå slalom mellan benen.
Jag säger: Igenom när han ska göra det. Jag hoppas det
fungerar.
SWTK - Luleå
Jag har kontaktat Helena som är kontakperson här i Luleå
för SWTK. Jag anser att det händer alldeles för lite här
i Luleå. Inte så konstigt för det finns bara 4 medlemar
i stan. Vi måste bli fler! Hon ska se efter om det inte finns något
vi kan hitta på för att aktivera klubben och få in fler
medlemar. Jag upptäckte till min förskräckelse att jag
inte ens hade en länk till klubben själv. Ajja bajja! Det ska
ordnas...
Wheaten listan
Jag har också försökt dra igång Wheatenlistan. Det
har varit alldeles för tyst på listan länge nu. Heta debatter
om pälstyper och limmade öron. Sedan knäpptyst. En lista
är till för ALLA och då innebär det att disskutionerna
kan hetta till.
Jag kom också på en bra idé att alla på listan kan presentera sig själva och deras hundar. På så sätt kanske listan blir mer levande igen. Och det blev den. Från max 7 mail i veckan dök det upp 33 mail på en dag! Härligt!
Gå med du också. Se länksidan så länkas du vidare...
Sajten
Jag har läst om pälskapitlet och om pälstyper i Hildes
rasbok. Det ska bli uppdateringar om pälsen på min sida. Jag
ska även ta tag i de ras relaterade sjukdomarna. Förutom från
boken så har jag fått en del tips via mail och gästbok.
Dessa ska jag föra in under veckan.
Jag måste säga att det är verkligen roligt att få så mycket respons av er besökare. Fortsätt med det. Jag håller på att klura på hur jag skulle kunna förmedla vidare denna respons jag fått av er. Endel har awards sidor och samlar allt beröm där. Vad tycker ni?
Maila ros & ris & idéer till:
Jerry
2000-10-24
Älgmöte
För Er som känner mig så vet Ni att jag har en viss älgrädsla.
För Er som inte vet, vet det nu.
Vårat hus är det näst sista efter en väg som leder rakt in i skogen. Vägen tar slut vid ett mindre berg där det nu för tiden finns en mast. På denna väg har jag trampat sedan första dagen jag flyttade hit dvs över 6 år och aldrig stött på någon älg.
Men så i lördags när jag var på väg hem från turen så såg jag någonting i ögonvrån. Precis i närheten av det stället som jag ofta tänkt mig att där passerar älgar. Hjärtat bultade och jag började genast lala på någon för sekunden komponerad älgsång. Jag såg aldrig framdelen utan bara den graciösa vändningen tillbaka in i skogen.
Vilken syn! Jag blev faktiskt lite stolt över mig själv. Jag klarade av det utan att springa i 190 km/h. Tänk, det var precis som Harry alltid sagt: Älgen är mycket räddare för dig, än du är för den.
Hundarna kände vittringen och nosade högt i luften men de verkade varken höra eller se älgen. Att ett så stort djur kan gå och sedan vända utan ett ljud, det är väl fantastiskt?
Efter detta så känner jag mig faktiskt inte lika rädd för dessa skogens kungar. Men nog hoppas jag det dröjer länge innan nästa möte.
Utställning
På lördag är det en inofficiell hund-
utställning i Boden. Harry ska ev jobba då men håll tummarna
att det går att lösa. Denna gång kommer även Ozzy
att ställa upp. Då blir det ju extra spännande.
Mörkerträning
På fredag kom helt oväntat Michaela, Pelle och Ozzy till oss.
De hade tänkt mörkerträna med Ozzy som inte är lika
van med mörkret som Jerry är. Ozzy bor i ett bostadsområde
där det alltid lyser någonstans, medans vi bor i en by där
det verkligen blir becksvart ute, nu redan vid 18.00 tiden.
Vi prommenerade allihopa upp på berget och där hade vi en liten stjärnhimmelstudie verkligen trevligt och mysigt.
Träningen? Jo, varken Ozzy eller Jerry tänkte på något mörker. De hade fullt upp med att jaga och jagas med varandra. Efteråt var de alldeles blöta och smutsiga men väldigt lyckliga. Den natten sov de med god aptit.