|
Räven finns i hela Europa utom på Island. Det finns gott om rävar i våra skogar och tillväxten ökar. Hos oss förekommer den längst hela fjällkedjan. Orsaken till ökningen har presenterats av olika hypoteser. De stora rovdjursarternas krympande stammar, ett minskat intresse för rävjakt och ökad tillgång till hushållsavfall på öppna soptippar kan nämnas som några. |
Pälsfärgen kan variera från sandigt beige till rent "rävrött". Det finns även en sällsynt svart eller silverfärgad variant som kallas korsräv. Dessa rapporteras då och då från Norrland men tycks inte synas till i söder. Utmärkande för rödräven är också den yviga svansen med den vita toppen, den vita undersidan och det svarta på benen och på öronens baksidor.
|
|
|
|
Rödrävens
år Hela förloppet försenas av en snörik och kall vinter. Föryngringen kan också helt utebli vid brist på mat. Födotillgången styr också kullstorleken. Den kan variera mellan 1 och 9 ungar men vanligast är 4. Ungarna håller sig nära lyan till i slutet av sommaren, inom reviret ytterligare några månader och utvandrar sent på hösten. Lyan består av en hålighet med flera utgångar i ett stenröse eller en sandig slätt.
|
Små däggdjur -smågnagare och hardjur domineras i födan. Men även fåglar, deras ungar, ägg, avfall, söta bär, frukter och kadaver äts av räven. Vid överskott på födan kan räven gömma undan mat för framtida behov. Den normala gångarten är trav. Rävens nattliga spår ringlar fram med ideliga avstickare. Dessa har oftast med matletning att göra men även med revirmarkering. Reviret markeras med en mycket frän doft, även för oss människor, av spillning som placeras på stenar och stubbar. Framför allt under stilla vinternätter, under parningsperioden, ropar räven med ett hest, lite skrälligt, bortdöende skall. Totalt har 28 olika läten identifierats.
|
|
||
|
|
Träsnideri "Räv"
gjord av Kjell Bergqvist |
|||
