|
Hos oss förekommer fjällräven längst hela fjällkedjan.
Fjällräven är unik genom att den förekommer i två olika färgställningar. Den vanligaste är om sommaren brungrå i ansiktet, på ovansidan och på benens utsidor, gråvit under. Vintertid är den helvit. |
Den andra är närmast gråblå året om och kallas blåräv. Det blir blå rävar om en av föräldrarna är av den mörka färgställningen. Vinterpälsen är yvigt lång hårig och isolerar bättre mot sträng vinterkyla än pälsen hos någon annan rovdjursart. Bl a är tassarnas undersidor hårbeklädda. |
|
|
|
Fjällrävens
år I mars grävs ett hål i lyan i samband med parningstiden. I maj/ juni föds en kull som kan bestå av 13 ungar. 5 -10 ungar är dock vanligast. Kullen håller sig till lyan till på förhösten. Lyorna kan vara hundratals år gamla och försedda med tiotal utgångar.
|
Fjällämlar och i
någon mån andra sorkarter inte bara livnär dom, de utgör nästan
nödvändig förutsättning för föryngring. Då dessa inte finns äter den
fåglar, fågelungar, ägg och bär. På vintern livnär sig fjällräven på
kadaver av djur som andra dödat.
Fjällräven travar sällan utan rör sig vanligen i galopp. På grekiska bedyder orden lagos och pous hare respektive fot.
|
|
||
|
|
Fjällrävs tassavtryck |
|||