Imorgon är det New York City Marathon. Ett år sen man stod på starten och frös. Blåsigt var det också men roligt. Så det blir till att slå på burken kl 16.00 på eurosport. Då är det direkt ifrån loppet. 

Nja, det blev ingen vidare avslutning på detta år. SUM, 50 km terräng började bra med att jag låg på en sjätte plats rätt så länge men sedan så var det felmarkerat eller att någon hade tagit bort en markering. Vi sprang fel i några km innan vi kom fram till ett  T-kors och insåg att det var fel. Jag hakade på en gammal elitorienterare och vi kom efter en stund på rätt spår. Vi hade tappat cirka 10-15 placeringar. Efter två mil hade jag börjat fått ont på ovansidan av höger fot. Jag fortsatte men när vi kom på rätt spår så visade det sig vara minst fem kilometer på asfalt. Jag beslutade mig för att bryta och ta bilen med en supporter. Det var trots allt 18 km till mål och jag ville inte riskera något längre uppehåll för ett liten träningstävling. I övrigt var det ett bra lopp, bättre markeringar eller en bättre karta till nästa gång tycker jag. 

Borta hela helgen. Missade Hässelbyloppet och Bolinders Marathon i Kallhäll. Tråkigt men sant. Till helgen blir det Ultramarathon istället. 50 km i terräng. Kanske blött !

Nu har jag anmält mej till Sörmland Ultra. Start vid Hellas och målgång i Rudan i Haninge. En ca 50 km lång löptur längs sörmlandsleden. Det kommer att bli roligt och kanske lite jobbigt. Om två veckor så är det gjort och då börjar också den aktiva vilan. 

1998 missade jag silvermedaljen med 45 sekunder(medaljgräns 2.15). 1999 var det desto mer spännande att tävla i Lidingöloppet. Då klarade jag gränsen med några minuter, förra året kom jag in på 2.08 och i år. Jag öppnade rätt hårt men inte tillräckligt, för efter en mil så hade jag endast sprungit 1 minut snabbare än förra året och då insåg jag att det inte blir någon rekordtid. Men jag fick springa med tjejtäten i några kilometer innan det drog ifrån. 2.07 kom jag in på men det var inte så roligt som 08XC. Fast har man inget att springa för så blir det lätt bara lite småtråkigt. Jag tränade backträning i tisdags och det var inte något schackdrag. Jag hade träningsvärk i vaderna under två dagar. Efter loppet var vaderna väldigt stela och idag är det ännu värre. Vi får se om det blir SUM i slutet av oktober. 50 km på sörmlandsleden! 

Förra veckan blev lite splittrad. Jag var på ölmässan i fredags så mitt planerade 100 km cykelträning blev endast 50 halvtunga km. På lördagkväll var det festligheter igen så någon final i xtreme running blev det inte heller. Det blev 12 km med inslag av backträning under eftermiddagen. Lidingöloppet är det på lördag och det blir knappast något rekordlopp men väl en tid under 2.15 har jag tänkt mej !

Jaha, då har man kört premiären av Arlandaloppet eller 08XC som det heter. Dryga 120 km från Arlanda och mål i Stockholm Stadion. Det var mycket lättåkt första 50 km och sen blev det stigar, gyttja, rötter, gyttja, vatten, sten. Jag tappade placeringar i skogen. Mina gamla semislicks bara halkade runt bland blöta rötter och i gyttjan var det bara blunda och hoppas på att cykeln höll kursen. Även om jag har råd så ville jag inte köpa ett par nya däck för en tävling. Däck är trots allt färskvara och ska man köpa något så ska man göra det på våren eller försommarn. Jag kom in i svacka i skogspartierna men vid 70 km fick jag ny energi. Den tyngsta backen var Väsjöbacken vid Rösjön och uppe på toppen stod Redbull. Det var inte helt fel. Mums, och så vidare igen. Efter en tävling kan det vara ganska äckligt med en redbull men nu fick jag ny energi. Det var taktiskt att stå där, det får dom inte göra om. Det visade sig vara bara cykelvägar och lättare stigar i norra djurgården innan målet i stadion. Jag passerade många de sista två milen. Det kändes rätt bra att bara nöta på som en landsvägscyklist ! 138:e plats blev det och det är jag nöjd med! Det största misstaget var nog att jag inte hade kört så mycket på min mtb. Jag körde hela vintern och var dödstrött på en tung och seg mtb när våren väl kom. Jag körde ingenting under sommarn och för några veckor sen började jag gå igenom cykeln inför tävlingen. Cykeln blev klar förra veckan och jag hann träna 5 pass a 3 mil varje gång. Totalt 15 mil och allt fungerade bra. Men jag skulle ha kört något längre pass för att jag fick extremt ont i korsryggen efter dryga 30 km och det höll i sig i fem mil. Orutin ! Nu pågår den stora debatten på www.funsportmountainbike.com angående hur bra tävlingen var. Jag kan bara säga att Stockholm behövde verkligen ett stort långlopp i mtb och sen kan man hoppas att arrangemanget blir bättre nästa år men för att var första gången så är betyget godkänt !

Det är lustigt var det går bra ibland. Löpningen har lossnat lite lagom till slutet på säsongen. 1.20.26 blev det i S:t Eriksloppet igår. Halvmarathon ! Jag öppnade rätt starkt och låg länge på en tid under 1.20 men såg efter 15 km att det inte skulle räcka.  Mer intervaller ! Annars var det rätt så roligt sträckning. Bitvis i varje fall. Det var lite kurvigt och backigt på vissa ställen. 18 meters höjdskillnad stod det i programmet. Jag vet inte riktigt. Men det var en del nedför också så att banan var rätt snabb trots allt. Det gick inte så bra under studenternas halvmara i våras men nu kändes det roligt igen. Får nog försöka peta in något mer halvmara...På lördag är det 08XC som gäller. Det ska bli skoj, regn gör inte så mycket bara cykeln håller ihop och man slipper punktering så ska det bli åka av.  

Det är verkligen slut på Triathlonsäsongen. I helgen var det SM i Duathlon men jag ställde inte upp fastän löpning är min starka sida. Koncentrerade mig istället på träning inför 08XC och Lidingöloppet. Det gäller att få lite mil i benen. Alla tävlingar tar lite på krafterna och det är skönt att slippa det en helg. Nästa helg är det både S:t Eriksloppet och Roslagshösten på samma dag. Det första är en halvmara och det andra är 130 km landsvägscykel i Roslagen. Jag vet inte vilket det blir men det lutar åt löpningen. Det är enklare och går snabbare. Roligare om det regnar osv..

Helgen bjöd på säsongens sista triathlontävling. Åkersberga, sprintdistans. En klar förbättring av förra årets tid men jag vet fortfarande inte vilken placering eller hur många som hade bättre löptid än mej. Simningen gick inte så bra men cyklingen gick väldigt bra och löpningen var ngt seg i början men det rullade på mot slutet. Dock blev det ett litet missöde på hemvägen. Jag cyklade till Åkersberga och då var det 44 km men på hemvägen blev det 58 km. Jag kom fel och var i Enebyberg och snurrade. Det kan verka vara lätt att bara följa Norrtäljevägen men det är så mycket stök i Djursholm att man lätt kommer bort. Man har ju inga polare därifrån så lokalkännedomen är noll. 

Olympic Day Run eller Riddarfjärden runt. Jag har nog sprungit samtliga lopp från det första 1993. Jag ska vid ett senare tillfälle kolla igenom mina anteckningsböcker och se om det saknas något år. Det är ett lagom hårt lopp, mitt i veckan och tar inte så mycket tid ifrån helgen. Jag gillar det. Idag hade jag flytet uppe. Tyvärr hade jag skrivit in fel dag och trodde loppet var imorgon ända till lunch då jag fick reda på att det var idag. Igår körde jag intervaller och var lite trött. Träningsvärk i vaderna. Men vad gjorde det. Jag hade ett rätt så bra driv i löpsteget och kände att det gick bra men jag hade inga kilometertider att klocka eller någon referenslöpare att jämföra med. Väl i mål stod klockan på 31.58 vilket är personbästa på den banan. Hyfsat snitt på 8,7 km !

Igår var det olympisk distans i Triathlon i Vaxholm. STC anordnade denna tävling. Bra väder gjorde att tävlingen blev varm och skön. Simningen gick kasst, glasögonen läckte in vatten hela första varvet och sen kom jag aldrig riktigt in i simningen. Kom upp samtidigt som klubbkamraten Jocke och vi klappade upp på cyklarna och iväg. Jocke cyklade om mej efter 10 minuters cyklingen men ökade inte avstånde så mycket. Banan var kuperad och utslagsgivande. Efter fyra mil cykling var det endast 10 km löpning. Eftersom jag inte har tränat så mycket löpning så hade jag inte så stora förväntningar på löpningen. Efter fyra kilometer så sprang i varje fall om Jocke och sen fick jag i lite flyt i löpningen men som sagt inge vidare tempo. Ändock hade jag topp fem av alla löptider. Olympic day Run på torsdag kommer att bli en riktigt bra upplevelse för kroppen. Fullt ös hela tiden med en fräsch kropp.   

Idag var det extreme running. En rolig bana på 15 km som jag har sprungit några gånger tidigare. Idag blev det inte alls någon bra tid men jag har inte löptränat seriöst på väldigt länge så därför gick det inte helt snabbt. 1,08.29 klockade jag i varje fall. Imorgon blir det förmodligen att plåga kroppen i Ågesta med sprint triathlon. Hoppas jag förbättrar min tid från förra veckan. Det är inte ett mål utan ett krav !

En synnerlig fin helg har det varit och veckan bestod av träningstävling i Ågesta på onsdag. Vi var 10-12 st och det blev rätt så roligt. Idag var det Tyresö Triathlon som stod på programmet. Korpen anordnar detta evenemang för fjärde året och det består av 300 m simning, 10 km cykel och 4 km löpning. Sträckorna är ungefärliga. Vi var 85 st tävlande, mest motionärer. Jag kom upp åtta ur vattnet och strulande lite med cykelskorna innan jag kom loss på cykeln. Cyklingen var krokig och en del grusväg men i det stora hela gick det bra. När det lösgrus på asfalt blir man skeptisk och det var det på något ställe. Annars så började cyklingen flyta då det var dags för byte igen. 3,5 km motionsspår i skog löpning med en del backar de sista 2 km. Jag sprang om några stycken såg ingen framför mig utan knallade på i ett jämnt och högt tempo in i mål. Trea blev jag visst ! Två klubbkamrater före mig och bara någon minut också. Nåja, motståndet var inte alltför stort och det är väl första och sista gången man får en pokal i triathlon !!

Back in business! Imorgon är det jobb och sånt, vardagen kommer tillbaks efter två veckor i landets södra delar. Tävlingen i Kalmar gick bra, varmt men bra. Jag kommer att skriva utförligare senare. Redan helgen efter så körde jag nästa tävling. Skanör Triathlon, en tiondels Ironman. Tävlingen gick bra och jag slutade på en 16:e plats av totalt 241 startande. Det var givetvis många motionärer men det var ett bra arrange- mang. Efter den tävlingen har benen inte varit riktigt i form. Det var nog lite tidigt att köra en tävling helgen efter en Järnman. Idag simmade jag Riddarfjärdssimmet som ett träningspass kan man säga. Mälaren var lite sjöig på vissa ställen annars gick det bra och det var jobbigast efteråt. Kallt och blåsigt, regn dessutom. Några minuter snabbare än förra året.  

Det lönar sig verkligen att ligga på.

Jag var ute på en långtur i fredags, 14,5 mil blev det exakt men på hemvägen hände något. På cykelvägen vid ett T-korsning blev jag påkörd av en moped. Mopeden kom från vänster väldigt snabbt in i kurvan mot mej och jag skulle svänga höger. Turligt nog hann jag och han svänga undan så han inte körde på mej men bakhjulet fick sig en smäll. Hjulet blev aningen vint. Vi stannade och föraren visade sig vara en Fittjabo i 18-års åldern. Jag krävde honom inte på några pengar utan tänkte bara - suck, han har ändock inga pengar eller jobb. Cyklade hem och tog hjulet med mig på en löptur. Lämnade in hjulet på cykelcity som lovade att det skulle ta en vecka att fixa. Jag suckade igen och tänkte va fan..ska det ta sån lång tid mitt i sommarn. Igår ringde jag till Ove (som jag har köpt cykeln av) som lovade att rikta hjulet direkt om jag skickade det med företagspaket. Då skulle jag ha hjulet på onsdag istället för på fredag. Mycket bra tänkte jag och åkte till Cykel City imorse för att hämta hjulet. - Ja, killen har just börjat med ditt hjul. Det är klart om tio minuter. Säkert tänkte jag, de vill inte att jag ska gå till någon annan. 95 kr för tio minuters jobb.

Funkis på Stockholmtriaden och SM i sprint gick helgen åt till. Inte direkt roligt men ack nödvändigt för att få verksamheten flytande. Jag var på växlingen mellan cykel och löpning, kanske det hetsigaste stället men rätt så roligt. Framförallt var det roligt att se samtliga cyklar. Hur olika cyklar kan se ut.  Alla möjliga varianter av triathlonstyren kunde jag se. Hjul finns det också många varianter av och det är också roligt att se.

 

Lite styrketräning blev det igår och nu börjar nedräkningen för kalmar Järnmannen. Dagarna går åt till att förbereda den stora sammandrabbningen i Kalmar. Mycket folk från klubben kommer att vara med och det blir också roligt att se vad träningen har gett. Kolla in hemsidan för resultat. http://hem.passagen.se/johanka/index.htm

Denna sida tar semester ett par veckor men återkommer sen med en rapport om Kalmar och nutiden.

Stilla och lugnt, det händer verkligen inte så mycket dessa veckor. Hela Sverige ståri stort sett still, man får iof något gjort på jobbet. Touren har dragit igång och till veckan börjar dom riktiga bergsetapperna. Något att titta på om vädret tillåter. Annars var det planerat att köra ett långpass på cykel idag men det gick inte så bra. Det regnade lite imorse men efter 15 km började det spöregna och då vände jag hemåt. Allting var genomblött då jag kom hem. Men vid lunchtid upphörde regnet och på eftermiddagen blev det ett 42 km pass och 8 km löpning därefter. De långa distanspassen på cykel saknas, jag vet inte riktigt var jag står men löpningen kändes bra 3,38 min/km är inte helt fel. Nåja, jag hoppas få till ett sista långpass nästa vecka på cykel.  

Igår var det Vansbrosimningen som stod på programmet. Varmt väder sol och en vattentemperatur på 22 grader enligt tidningar. Det alltid trångt i starten men efter några hundra meter börjar det ordna upp sig. Undra just hur stökigt det är på en riktig Ironman tävling när ett par tusen människor ska starta samtidigt och samtliga Crawlar. I Vansbrosimningen simmar de flesta bröst. Jag förlorade teknik efter ett par tusen meter och tappade placeringar. Det var nog ett tjugotal som simmade om mej de sista femhundra meterna. 51,23  en 169  placering vilket är som beräknat men jag har mycket att lära för att få fart och flyt i simningen. Imorgon blir det en långpass löpning. Det gjorde jag senast på Sthlm marathon. 

Nu är också juni avslutat, två viktiga tävlingar är avgjorda. Träningen i juni har inte varit så speciellt bra eller strukturerad, förhoppningsvis så har jag inte förlorat så mycket på det. Jag har i varje fall köpt en våtdräkt och under denna vecka har jag tränat tre gånger i sjö med våtdräkter. Det börjar känns behagligt. Imorgon ska jag iväg på ett längre cykelpass men jag ska försöka få lite stil på träningen sista veckorna innan loppet. 

Lite stressigt, det blev ingen Xtreme running i tisdags eftersom det regnade och det kändes inte så roligt. Det blir nya tag i höst. I onsdags blev det bättre väder och KM i triathlon stod på programmet. Efter en hyfsad bra simning och en bra cykling så gick löpningen inte så bra. Jag vrickade foten på första varvet men jag fortsatte att springa. 4,00 min/km är inte alltför bra tempo men det är också en tuff bana. Nu är foten inte helt bra men det går att springa på den så jag har nu betalt in anmälan till Järnmannen.

Ja, Vätternrundan gick rätt bra, 9 timmar och 40 minuter. Klart under mitt mål tio timmar. Om man slår ihop tiden från årets Stockholm Marathon och Vätternrundan så blir tiden ganska hyfsad, jag tror inte det är många som har kört bättre.

Då är det snart dags att åka till Motala och cykla 30 mil, jag känner mig inte helt fräsch så någon tid under tio timmar blir svårt. Vi får väl se. Jag såg en av Sveriges bästa triathlet på långdistans har skrivit en berättelse om sin prestation i Brasilien för en månad sen. http://www.carbamyl.se/Svensk/Vitargo/vitnytt.htm. Läs även min story från Stockholm Marathon 2001. 

KLockan är 23.04 och det känns ganska bra, det börja komma rätt kraftig träningsvärk i vaderna. 2,55,54 blev sluttiden på ett bra disponerat lopp. Jag återkommer med en utförlig rapport om Stockholm Marthon 2001. Imorgon stundar en hel vilodag. 

Fem dagar kvar till Stockholm Marathon. 18 maror har jag gjort och den första gjorde jag i Stockholm 1991 på tiden 3.45 sedan dess har det gått framåt. Bangkok marathon 1992 är den hittills den ända maran över 4 timmar 4.15.15 kunde noteras. Sprang med en svensk kille och öppnade för långsamt. 5 min/km tempo och det hade nog kunnat gå under fyra timmar om jag hade öppnat i 4,30 tempo. Annars är det endast två maror under tre timmar som var drömgränsen redan 1993. Det blir ett simpass imorgon och lite lättare löpning och en löpsväng på torsdag sen är det bara att invänta maran. Formen har jag inte lyckats lista ut hur den är men det ser man tydligt efter 25 km i loppet. 

Jag har varit borta på semster några dagar men förra veckan sprang jag xtreme på 1.05 och det kändes rätt så bra. Bra "flow" i kroppen så den "stora-formtoppen" kanske är på väg. På onsdagen blev det en 12 mils runda med cykeln och det kändes också rätt så bra. Träningen är inte lika tung som tidigare så att resultat borde komma. Idag blev det ett lite lättsammare simpass och det gick skapligt. Imorgon ska vi till Stora skuggan och förbereda inför vårruset men stockholm marathon närmar sig med stormsteg. Som vanligt!

- Suck, jag kom aldrig in i matchen! Gårdagen bjöd på Studenternas halvmara, två varv runt kungsholmen. Nära och fint tänkte jag då tävlingen kom in i mitt liv. Men väl på tävlingsdagen och dagarna innan hade det inte känts så speciellt "in the mood". Öppnade lite försiktigt med 19,20 första 5 km och ökade sedan på den mer lättlöpta delen. Men efter 7-8 km fastnade jag i ett marathontempo som jag har gjort tidigare på just halvmarathondistansen. Segt, det går liksom inte att komma ur. Jag slutade på 1,23,50. Inte helt nöjd. Imorse var jag inte stel eller muskelvärk, ett solklart tecken på att det gick för sakta. Det är nog sista gången jag öppnar i ett lugnt tempo!! Studenterna gjorde annars ett bra arrangemang tycker jag, fast det kunde ha varit ytterligare en vätskekontroll. På tisdag hoppas jag att det går bättre i ursvik på xtreme. 

Den tredje hårda träningsveckan började med Xtreme Running 15 km. Finns inte så mycket att säga om det mer än att värmen hade kommit och man var inte helt van. Det var kämpigt hela tiden. Inge vidare men jag ser fram emot nästa gång. Lördagen bjöd som vanligt på ett långpass och denna gång 31 km löpning som gick rätt så bra. Söndagen gick åt till Södervåren ett motionslopp på 108 km på landsvägarna mellan Tullinge och Nynäshamn. "Fina och mysiga vägar". Tempot var högt och jag låg i en större klunga de första 35 km men sedan var jag tvungen att släppa. Efter 40 km började det bli okul och sen var det en evigt malande till 20 km innan mål då kraften plötsligt kom tillbaks. Det är en stor skillnad jämfört med löpning. I löpning blir man helt slut och sen är det över men i cykel kan man komma igen efter en stund. 30,7 km/h i snitt blev det och det är jag ganska nöjd med. Det ska bli roligt med Vätternrundan och se vad man kan prestera för då är benen relativt fräscha. Inga långpass dagen innnan. Nu är det en efterlängtad vilovecka som avslutas med Studenternas Kungsholmen Runt 1/2 marathon. Testa formen eller rättare sagt pressa tiderna. 

Under lördagen hade några kända cykelmärken "prova på" ute på Gärdet. Ett bra tillfälle att prova cyklar. Men nu visade det sig att de endast hade ganska dyra cyklar eller mycket enkla. Alla MTB var med dämpad gaffel! Dämpad gaffel behöver endast 3 % av samtliga cyklister. Jag har dämpad och det är sällan det kommer till användning. Vi skulle titta på en cykel till min tjej men det fanns inget att prova! Dåligt! Det var mest en tillställning för nevergonnabees dvs cyklister med mycket utrustning som gärna vill ha mer och som inte har alltför bra kondition. Det mesta sitter faktiskt i benen. Idag var det Rösjöloppet. Öppnade som vanligt för hårt och kroknade lite på tredje varvet 1.06.41 kunde jag registera. Något sämre än förra året men nu känner jag mej ganska nedtränad och kommer att lätta på träningen till Kungsholmen halvmarathon och då får jag ett bättre formbesked.  

Något nedtränad stod jag på startlinjen 08.30 för KM i Duathlon. Morgonen var inte så tröttsam utan mer muskelstel. Vi var drygt 20 personer som ställde upp. Bara medlemmar utom Andreas Wiberg. Han vann Stockholmstriaden förra året och kommer säkert bland topp tre vid årets SM i sprint. Han ville väl säkert prova formen och SM-banan. Han tog direkt ledningen och kunde ganska ohotad ta hem segern. Jag blev totalt sjua och borde ha presterat mer på löpningen men jag har läst att man inte ska smygtoppa inför dussintävlingar. Toppa ska man göra två eller max tre lopp per år och jag satsar nog på Kalmar och sen får vi allt sen vad som finns kvar av kroppen. Redan onsdag och vilodag. På söndag är det dax igen att harva i Rösjöloppet. Det är en roligt tävling och den har jag kört många gånger och då är det speciellt roligt eftersom man har lite referenstider att gå på. 1997 hade jag 1.04.08 på 17 km och det är rekordet. Kort därefter blev jag skadad i vaden. 1.06.24 hade jag förra året och det är det närmaste jag har kommit sen dess. Jag har dock inga större förväntningar i år eftersom det blir ett längre cykelpass på lördag och så kanske jag cyklar till loppet på söndag. 

Intervaller på lördagen och igår var det sörmandsloppet. Ett lopp med 38 deltagare i lokala regnskurar runt på mindre asfaltvägar kring Södertälje. Redan efter 3 km hade tätklungan bestämt sig för att haka av många och hade ett + 35 km/h tempo. Jag hade ingen tanke på att haka med. Jag körde rätt skapligt fort och vid halvvägs hade jag ett snitt på 30,7 km/h. Men först kom en backig väg på 15 km och sen kom en småbackig väg men många kurvor. Det sög musten ur benen. Jag fick upp ett ryck då det var 25 km kvar men sista 10 km var inte alls någon explovsivitet i benen. Okej, jag körde mestadels själv, det var bitvis regn och kallt men jag tappade och kom in på 3,31 eller 29,3 km/h i snitt vilket inte riktigt var målet. Men jag är trots allt nöjd, jag har ett rätt så bra tempo när det inte är backigt. Sen var det Bob Log III på tantogården. Idag blev det 28 km löpning som inte var roligt, musklerna var i demonstrationståget. Det ville inte att jag skulle springa, fy fan va tungt.  Någon simning blir det inte idag eftersom musklerna helt har lagt av och stela som omognad banan. Mot KM ett stelt i duathlon imorgon (jag får ju träna växlingar iaf). 

Det har varit lite snålt med uppdatering men nu börjar det hända lite saker. Jag har varit i England under slutet av förra veckan. Lite semester i London och södra kusten. London Marathon lyckades jag också beskåda. Det var meningen att vi skulle se eliten två km innan målgång men det lyckades inte. Pendeltåget var sent! Det var roligt att beskåda de övriga löparna, man blev lite sugen. Jag hade säkert kunnat få tag i en lapp om jag hade legat i och jagat runt men det tyckte jag inte det var värt. Springa får jag göra någon annan gång. Jag gjorde en lite studie av 3 timmars löparna och tyckte inte dom var så "fit" och hade något bra löpsteg men det är så där man ser ut tänkte jag. 2,50 borde inte vara någon omöjlighet... Usch, vilken tanke! Igår var det premiär på Xtreme running i sundbyberg. Skoj, första gångerna i alla fall. Det var lite slirigt och gyttjigt men jag halkade runt på 1,08. En skaplig tid men tanke på omständigheterna. Rolig bana fast den var lite uppkörd efter Ursvik Ultra loppet. Nåja, Sörmlandstrampet på söndag och KM i duathlon på tisdag. Eller som jag brukar säga - först en bortamatch och ett klubbrace.

Fatboyslim är bra musik att cykla till om man har bra kondition. Det är ett högt drivet tempo hela tiden. Påsken blev social, fet och onyttig mat och träning. 28 mil på cykel är inte helt fel ! Löpningen har blivit lidande efter Vällingby Marathon men jag börjar bli helt fräsch och hopppas kunna hårdköra igen. Sörmlandstrampet är jag lite sugen på. 100 km i trakterna kring Södertälje. Det låter lockande om vädret är angenämt. 

Tio mil på cykel blev det i helgen en skaplig tur. Det känns bra, lite ont i vaden efter maran men det är väl bara naturligt. See you soon!

Vällingby Marathon 2001

Det är en viss känsla att kunna gå på toaletten åtta minuter innan start och sedan komma iväg bland de tio första i starten på ett marathon. I New York åkte vi två timmar buss och fick gå i två kilometer innan vi var vid starten. Megastort och besvärligt. Vällingby Marathon är en trevlig tillställning med ett flertal entusiaster, man känner igen många ansikten och många är medelgoda löpare som springer 3-5 timmar.Den största nackdelen är att en stor del av löpningen oftast sker ensam om man inte väljer att springa i någons tempo. Det kan också vara väldigt trevligt att springa ett gäng under nästan hela loppet. 

Nåja, jag sprang med tätklungan i några kilometer men de ökade tempot medan jag harvade på runt 4 minuter per km så det blev rätt mycket solokörning. 39.30 noterade jag efter 10 km och tänkte. - Det går snabbt ! Det kändes väldigt bra så jag hade inte  en tanke på att minska på farten. Andra varvet gick rätt så bra, vädret var ganska perfekt. Moln och några plusgrader. Det kunde ha varit sopat på gatorna, fast det är väl en lyxönskning. Jag lyckades hålla i stort sett samma tempo i 35 km. Då insåg jag att 3 timmarsgränsen var lugn. Slog av lite tempot och sista 5 km blev väl ett 4,30 tempo. 2.57.02 eller något liknande blev det. Personligt rekord! Det kändes otroligt bra i hela loppet, sen att jag blev lätt illamående och ont i magen efteråt är väl bara ett tecken på att jag låg på gränsen till vad kroppen tål. Jag har ändrat lite på träningen så det ser bra ut inför säsongen. Simningen är ett dystert kapitel. Jag körde ett 400 m test i tisdags och jag står fortfarande på samma tid som i november. -hmm, snart dags att ge upp. Men de pratade om ketchupeffekten i klubben och den känner man till inom jobb och sådant ! Jag får väl gå och skaka flaskan!!