1. Inom vilka ämnesområden används datorer som hjälpmedel?

* Som ord och textbehandlare för rapporter och uppsatser. Mer än 50% av all datoranvändning ägnas åt olika former av textbearbetning

* Databaser (biblioteksregister, personalregister etc)

* Kalkylprogram

* För kommunikation (datorpost, kontakt på nationell och internationell nivå)

Datorn som avancerad matematikmaskin: för matematikprogram

Datorn som pedagogiskt hjälpmedel:

* CAL (Computer-Aided Learning) utvecklades under 1970-talet för att leda studenten genom ett svårighetsgraderat material med exempel och problem som måste lösas innan det var möjligt att gå vidare till nästa steg .

* CIT (Computer-Illustrated Texts) är läroböcker med datortillämpningar. Här får studenten möjligheter att med en dynamisk grafik se hur funktioner förändras.

* Simuleringsprogram

* Som CD-skiva. En CD-skiva kan idag lagra information motsvarande 1000 böcker, vilket utgör ett enormt bibliotek

.(Högskolans Grundutbildningsråd, 1992, s.28)

2. Hur organiseras dataundervisning?

* Undervisning i datasal organiseras vanligen så att eleverna använder datorn vid arbete med en ämnesrelaterad uppgift. För att lösa uppgiften utnyttjas ett generellt verktyg av lämplig typ (t. ex. ordbehandling, kalkyl, databas etc). Det är instruktioner med två olika inriktningar eleverna kan behöva, antingen ämnesrelaterade instruktioner eller instruktioner om hur det databaserade verktyget skall hanteras. Det är naturligtvis målen för undervisningen som skall avgöra hur läraren fördelar tiden mellan verktyg och ämne Johansson (1993:15-16).

* Man kan skilja mellan undervisning som lär ut bruksanvisningar och undervisning som ger individen sakkunskap. Sandewall (forskare i datavetenskap vid Linköpings universitet) beskriver sakkunskap som en kompetens som gör individen kapabel att förstå, tillämpa och utveckla principer för problemlösning. Det betyder att sakkunskap inte bara avser kunskap om de principer som ligger till grund för en bruksanvisning utan också den kunskap om den verklighet på vilken bruksanvisningen är avsedd att tillämpas (Johansson 1993:21-22).

* Dataundervisning har som syfte att öka elevens kompetens för problemlösning. Dataundervisning i dataämnen skall skapa de mentala strukturer som gör eleverna kompetenta att lösa sina arbetsuppgifter. Det räcker inte att kunna bruksanvisning. Man måste skapa en mental struktur och en kod. Koden kan ses som kunskap ordnad i nivåer, där kunskap på högre nivåer förutsätter kunskaper på lägre nivåer.

3. Inlärningsteorier och kunskapssyn

Den kognitiva psykologin har utvecklat sin syn på fenomen som inlärning, glömska och varseblivning genom att se dessa fenomen som styrda av gemensamma principer, s k kognitiva scheman. Med kognitiva scheman avses mentala strukturer som hjälper individen att tolka och förstå en text eller ett funktionellt sammanhang. Värdet av ett kognitivt schema består i att det gör inlärningen av ett visst stoff mer effektiv. Det kan antas att lärare vana vid undervisning i traditionell miljö utvecklar kognitiva scheman som fungerar som grammatik för tolkning av händelser i undervisningssituationer. När en lärare skall undervisa i datasal kan ett kognitivt schema för traditionell miljö ändå komma att styra hans varseblivning. Detta kan leda till problem.

4. Vilka skillnader finns mellan det vanliga undervisningssättet och undervisning i datasalen?

* Traditionell undervisning är frontal samt offentlig. Undervisning tar form av ett samtal, där huvudregeln är att endast en person talar åt gången. Undervisning genomförd som frontalundervisning representerar en offentlighet eftersom det som sker kan uppfattas av alla närvarande och därmed diskuteras och ifrågasättas. Vid frontalundervisning i traditionell miljö är det lärare som väljer elev och aspekt och formulerar de utsagor om aspekten som blir föremål för interaktion.

* Många talar samtidigt och ingen förväntar sig att alla övriga närvarande skall lyssna.

* Kontakten mellan läraren och eleven liknar en förhandling. Vid undervisning i datasal inleds interaktion lärare-elev vanligen genom att eleverna anropar läraren och därmed i hög grad påverkar den ordning i vilken de kommer att delta i interaktionen. Eleven får inflytande på vilka aspekter av ämnet och verktyget som kommer att behandlas genom att läraren måste utgå från de svårigheter som är anledning till att eleverna begär hjälp. Därför kan en konsultation ofta inledas på ett sätt som liknar en förhandling. Lärare och elev försöker komma fram till vad som skall diskuteras.

* Konsultationernas privata karaktär. Det kan framstå en interaktion där en utsaga om en ämnesaspekt följs av en utsaga om en verktygsaspekt, vilken betraktas av forskarna som dysfunktionell. Men kommunikationen kan fungera ändå. Förklaringen kan delvis ligga i konsultationernas privata karaktär. Så länge konsultationerna utspelas mellan läraren och en eller två elever utan att avlyssnas av övriga elever, får de ingen effekt på den totala interaktionen (lärare genomför dessa samtal utan tanke på övriga elevers möjligheter att höra eller tar del av det som avhandlas). Det som yttras får alltså ingen effekt på innehållet i interaktionen mellan läraren och klassen.

* Behovet att hålla sig till ämnet är inte lika stort. Hur skall då detta förklaras? Förklaringen kan vara att det är svårare att avgöra om en interaktion mellan lärare och elev är av produktiv karaktär eftersom yttranden om ämnet från lärarens sida kan följas av yttranden om verktyget från elevens sida eller vice versa.

* Undervisningen består i att påverka interaktionen ELEV-DATOR (processer som pågår parallellt och delvis oberoende av varandra) mot ett gemensamt mål. Vid undervisning i traditionell miljö är det en av lärarens viktigaste uppgifter att se till att eleverna håller sig till ämnet).

1. Läraren måste själv kunna bedöma kvaliteten på den undervisning han genomför.

2. Läraren måste kunna bedöma hur ramar för undervisningen som gruppstorlek, undervisningspassens längd och olika sätt att förbereda eleverna påverkar undervisningens utfall.

5. Vilka är de största problemen vid datasalundervisning?

* Det är de parallella dialogerna vid undervisning i datasal som gör uppgiften att planera och genomföra undervisning i datasal så olik motsvarande uppgift i traditionell miljö. Läraren skall trots alla skillnader styra interaktionen så att undervisningens mål uppnås. En effektiv styrning av interaktionen vid undervisning förutsätter att läraren kan bedöma effekten av sitt agerande. Sannolikt gör läraren den bedömningen med utgångspunkt från ett sk kognitivt schema som då fungerar som grammatik för tolkning av händelser. Brister i detta avseende är ofta huvudorsaken till de svårigheter lärare möter vid undervisning i datoriserad miljö.

* De problem som lärare möter vid undervisning i datoriserade miljöer orsakas av såväl den pedagogiska miljön som av undervisningens innehåll. Dessa miljöer skapar en interaktion som på många sätt skiljer sig från interaktionen i traditionella pedagogiska miljöer och därför förutsätter att lärarna har en specifik miljökompetens. Miljökompetens ensam räcker dock inte för att bemästra problem vid undervisning i datasal. Dessutom krävs en innehållskomptens eftersom innehållet vid undervisning i datasal måste omfatta både ämnes- och verktygskunskaper. Det krävs att läraren tänker i termer av ett gränssnitt ämne/verktyg både vid planeringen av undervisning och vid genomförandet av enskilda lektioner.

6. Argument för och mot dataundervisning. På vilket sätt är dataundervisning nyttig för inlärningen?

FÖR:

* Datorarbetet kan innebära att eleverna tar större ansvar för sin egen inlärning, då de själva tar ställning till vad och hur mycket ett visst moment behöver övas.

* Kreativitet och aktivitet: elevernas uppmärksamhet skärps vid datorn.

* Effektivitet: studierna rationaliseras, utan att öka antalet utbildningstimmar kommer antalet inlärningstimmar att öka.

* Kvalitetshöjning: studenterna får en djupare förståelse för teorier och modeller. Lärtiden kan användas till handledning i ställer för presentation av materialet.

* Flexibilitet: individuellt anpassade studier blir möjliga

* Vetenskaplig arbetssätt främjas: (1) mer avancerade och realistiska problem kan behandlas med hjälp av datorer. Det blir möjligt att utnyttja stora databaser. (2) arbetet vid datorn ger eleverna en möjlighet att själva ta ställning till vad som kan och bör tas med i ett arbete och att kritiskt granska sina källor.

* Motivationen ökar: eleven arbetar i sin egen takt, eleven är aktiv och eleven får omedelbart återkoppling på sin inlärningsmöda. Av detta mår eleven psykiskt bra, vilket ytterligare förstärker inlärningen.

* Rapportskrivning: textbehandling förbättrar betydligt kvaliteten i de studerandes rapporter.

* Ökad interaktion mellan eleverna

* Kommunikation: datornät skapar möjlighet för intensifierade kontakter mellan studenter och lärare

* Datorvana: att använda datorn som verktyg kan vara av nytta i framtiden: eleven ser framför sig hur den ute i yrkeslivet kommer att få användning av de kunskaper den har fått vid datorn i skolan både när det gäller själva datorhanteringen och vid textbehandling.

* Internationalisering

* Eleven ser datorn som en outtröttlig och rättvis lärare som dessutom är värderingsfri gentemot eleven.

* Samarbete/ämnessamverkan: genom att arbeta tillsammans övar eleven sin förmåga att tänka och formulera sig klart.

MOT:

* Användning av datorer kan medverka till att det som ofta kallas tyst kunskap ("tacit knowledge" (Johansson, 1993:30) -ibland benämnd förtrogenhetskunskap - kan gå förlorad.

* Tekniska svårigheter: elever kommer inte från gång till gång ihåg de kommandon de ska ge, de blir frustrerade och ger upp. Ovanan vid tangentbordet hindrar en del elevers skrivflöde.

* En del lärare drar sig för att använda datorn i undervisningen då de anser att behovet av förarbete till varje datorlektion är för tidskrävande.

* Ögon- och hudirritationer och påfrestningar som uppstår då man sitter stilla i en fixerad kroppsställning med blicken låst på bildskärmen.

* Bristen på datorer ställer stora krav på organisationen av dataundervisningen.

* Svårt att hinna med alla elever som behöver hjälp.

* Personalutbildningen är otillräcklig. Trots att det redan utvecklats en hel del program saknas det fortfarande mycket i olika ämnen.

* Traditionen behöver förändras. Behov av mer nationellt och internationellt samarbete vid läromedelsutveckling.

* Fortfarande saknas standard för undervisningsprogram.

Synen på läraren som en allvetande auktoritet har nästan försvunnit. Det är vanligt att man beskriver sin nya roll som handledare, samtalspartner, materialförvaltare, ordförande och intresserad åskådare. Läraren leder eleven med hjälp av sin överblick och helhetssyn och inte genom att ständigt förmedla detaljkunskap.

SÖ:s stöd till en kritisk och självständig didaktisk forskning om datasalen som pedagogisk miljö har varit minimalt. Behovet av didaktisk grundforskning om lärarens roll vid undervisning i datoriserade miljöer har betraktats som försumbart medan satsningar som entusiasmerar lärare att undervisa i dessa miljöer ansetts vara angelägna (man införde t ex radio/TV-kursen Datametodik). Den metodik som presenterats i kursboken Datametodik handlar mer om det traditionella klassrummet förstärkt med en dator än om datasalen.