UTVECKLINGEN I SVERIGE
: kort om forskning och satsning.
I
svenska studier om användningen av datorer i skolan betonar man datorns roll som hjälpmedel vid undervisningen (Lindh, 1997) och man talar om en datorstödd undervisning där datorn är ett medel och inte ett mål.
Satsningen på datorer i den svenska skolan är idag stor. Denna utbyggnad sker bland annat genom hjälp av KK-projektet som leds av KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap- och Kompetensutveckling, bildad 1995 för att genom olika projekt höja kompetensen för svenska företag och organisationer med betoning på ny teknologi. De ekonomiska resurserna består av medel överförda från de upplösta löntagarfonderna.) (Lindh, 1997). Även föreslagna åtgärder av IT-kommissionen, tillsatt 1994 av den svenska regeringen, som uppmanade kommunerna att utveckla en strategi för IT-användning och utveckling i skolan har haft betydelse för denna expansion.
När det gäller datoranvändningen i skolan kan utvecklingen beskrivas som att den gått från det 'vertikala' med datalära som ett ämne till det 'horisontella' med datorer och IT-resurser integrerade i ämnen och i undervisningssituationen (Wellington 1993, ur Pedersen).
För att den datorstödda undervisningen ska fungera väl är det viktigt att läraren har kunskap om både datorn och programvaran. Isabella Åkerlund beskriver (Åkerlund, 1995) hur utbildningsbehovet avseende datorer hos lärarna i den skola där hon arbetar, upplevs som skriande stort medan tekniksidan ständigt förbättras. Detta, att det är själva datorn som anses vara det viktiga och att användningen av densamma inte ges samma resurser, beskriver även Lindh och han önskar en förändrad syn på hur datorn ska användas i undervisningen "från en teknikfixering till ett intresse för pedagogik där datorn bör ses som ett verktyg för att realisera pedagogiska idéer" (Lindh,1997, s 260). När det gäller resurser tillkommer även frågan om den brist på tid som lärarna upplever vid uppläggning och planering av lektioner med datorstöd, det tar tid att sätta sig in i nya program och det är tidskrävande att förändra uppläggningen av lektionerna (Jedeskog, 1993). Ytterligare en viktig aspekt som framkommit i svenska undersökningar är frågan om hur väl eleven kan hantera datorn och programvaran.
En effekt som ofta framhålls är att inlärningen skulle bli mer effektiv med datorstöd, denna fråga är dock ett ämne för ständig debatt. Undersökningar har genomgående visat att elever har positiva attityder till att använda datorer (Lindh, 1997) och att motivationen för skolarbetet ökat. När det gäller kunskapseffektiviteten vid inlärningen är dock flera forskare mer tveksamma. "det finns undersökningar som pekar i både positiv och negativ riktning"(Lindh, 1997, s 81). Jedeskog skriver bland annat om DOS-projektet att "några entydiga resultat som visat att inlärningen har effektiviserats och fördjupats går knappast att läsa ut av rapporterna (Jedeskog, 1993, s 21). Viss kritik har också framförts mot de resultat som framhåller de positiva effekterna.
Denna kritik gäller bl a bristfälliga mätmetoder. Helt naturligt uppstår en svårighet att i undersökningar och experiment i skolmiljö kunna kontrollera alla variabler. Detta ger att man bör vara försiktig vid tolkningen av resultatet. Kritiken gäller också jämförandet av grupper där det kan vara det förändrade arbetssättet med datorn som hjälpmedel som ger ett annat resultat och inte tekniken i sig (Pedersen, 1997). Även den s k "Hawthorne-effekten", där den ökade uppmärksamheten av experimentgruppen kan ge utfall vid försöket, kan antas påverka resultatet.