Lördag 971213, Lucia

Vi har nu börjat vår resa mot landet på andra sidan: Australien.
Tidig morgon med flyg från Göteborg Kl. 6.45.

Flyg till Amsterdam ca. 1.5h och väntetid ca. 6h...!!! TRÅKIGT!!
Tur att det är en stor flygplatsm myckt folk och mycket affärer att titta på och i.
Vi "stressade runt lite" så att Peter skulle hinna köpa en ny kamera med zoom.

Efter en halvtimmes förseninglyfter vi således mot Singapore och Jakarta en maratonflygning på ca. 11h.
Ganska jobbig flygning till Singapore. Vi hamnade 3 rader framför rökavdelningen på planet...VIDRIGT!! Vi fick till slut byta plats men då återstod det endast ca. 1.5h av flygningen!!! Den övriga servicesn var också under all kritik. Vi svor att vi aldrig mer skulle boka någon resa med Garuda Indonesia samtidigt som vi visste att hemresan kunde bli lika vidrig...


Söndag 971214

I Jakarta hade vi 8 timmars väntetid på planet till Melbourne. Vi var helt utmattade efter den vidriga flygresan dit så vi hittade en bänk att sova på.
Den enorma luftfuktigheten som infann sig var ett ganska skönt avbrott från den torra flygplansluften.

Måndag 971215

Efter mellanlandningar i Denpasar och Adelaide landade vi äntligen i Melbourne. Vi tog flygbussen till Franklin Street där vi bytte till en mindre buss som tog oss till All Seasons Welcome Hotel vi checkade in och somnade efter två och ett halft dygn utan riktig sömn...Efter några timmar vaknade vi och tog en lång promenad i det nya landet, tittade i affärer och på byggnader. Vi handlade lite mat och tog en kvällsmacka och somnade snabbt. Otroligt skönt med en hel natts sömn i en säng!!!

Tisdag  971216

Vi startade dagen tidigt med en bussrundtur i staden. Vi gjorde tre stopp:
- Fitzroy Garden-The Conservatory: Stor park men inte speciellt imponerande. Vi någon sorts häger som Peter provade sin nya zoomkamera på.
- Shrine of Remembrance: Ett stort monument för alla som dog i första och andra världskriget. Ganska mäktig byggnad.
- Royal Botanic Garden: Stor park, otroligt vacker med träd och blommor av alla sorter. Vi blev även imponerade av djurlivet.  I den stora dammen/sjön kryllade det av stora ålar som trängdes med diverse sjöfåglar. Mest fascinerade av fåglarna var de svarta svanar som fanns där. Det var ju första gången vi såg sådana. När vi gick omkring i parken såg vi plötsligt att det kryllade av stora fåglar i toppen av ett träd. När vi kom närmare såg vi att det inte var fåglar utan flygande rävar, värden största flygande däggdjur! Mäktigt.

Rundturen slutade 12.30. Efter en stunds vila gav vi oss iväg på en egen upptäcksfärd. Bland annat till Queen Victoria Market, som tyvärr höll på att stänga när vi kom dit. Peter hann ivarje fall köpa ett par solglasögon eftersom han hade glömt sina i Sverige. Sedan höll vi på att gå vilse i ett gigantiskt köpcentra: Melbourne Central.

Efter allt promenerade var fötterna  trötta så vi tog en spårvagn till Planet Hoollywood och intar en god Beef Fajita. Fötterna var nu uppvilade så det blev en promenad tillbaka. På vägen gick vi igenom ett enormt casino, Crown, och sedan till Rialto Towers och beundrade utsikten över Melbourne från den 253 meter höga byggnaden.


Onsdag 971217

Tog oss sovmorgon och strosade sedan runt en stund i det gigantiska köpcentrat runt hörnet. Där inmundigades färskpressad fruktdrink...mmm.
Kl. 14.00 var det avfärd mot Phillip Island. Det var en mycket underhållande och rolig busschaufför som hette Rod.
Första stoppet på vägen gjordes vid en gård där kunde fika om vi ville. Men det var mer intressant att stanna ute på gården. Där fanns wombater i en liten inhägnad/bur. Via den kunde man nå en stor inhängnad med änder, pärlhöns, påfåglar och KÄNGRUSAR!!! Äntligen!!! Brödbitar delades ut så att man kunde mata dem. De var inte skygga utan var tama och kom fram till människorna som ville mata dem.

Nästa stopp var på Koala Conservation Centre på Phillip Island. Där föddes koalabjörnar upp för att sedan kunna planteras ut i det vilda. Det fanns broar kring träden så att man kom upp i samma nivå som de små djuren men man fick absolut inte röra vid dem eftersom de kan få sjukdomar som människor sprider. De var otroligt charmiga där de satt och knaprade på sina eukalyptusblad.

På parkeringen går Peter på fågeljakt med zoomkameran efter en flock rosenkackaduor. De anses som skadefåglar här men för en nordbo är en papegoja alltid något extra.

Vi fortsatte till ett litet sammhälle på ön för att äta middag. Gunilla fick tag på en av de bästa pastaportionerna som hon ätit. Vi gick sedan ner på stranden där Peter började jaga konstiga fåglar med kameran igen men denna gången var fåglarna för snabba...

Till slut var vi bänkade för att se The Penguin Parade. Träbryggor över sanddynorna ledde oss ned mot vattnet. Där fanns platser (ca. 60m från vattnet) där alla turister skulle stanna och vänta på de små krypen.  Busschauffören tipsade om att man skulle ta sig så långt åt sidan som möjligt och inte ställa sig vid huvudläktarna. En väntan i den kyliga kvällen började. Precis då solen gick ner kom den första lilla pingvintruppen upp ur vattnet. Ca. 5-10 små, små pingviner stapplade fram mot oss (tack för det busschauffören). Efter någon minut kom en grupp till på kanske 20 pingviner. Plötsligt fanns det pingviner överallt och deras hundliknande läte blandas med turisternas fascinerade utrop. Ingen blixt får användas eftersom det förblindar pingvinerna.
Pingvinerna kommer upp varje kväll, efter en hel dags fiske ute till havs, till sina bon i hålor i strandbanken där de söker skydd om natten. Dvärgpingvinerna (Little Penguins eller Fairy Penguins)  är värdens minsta pingviner och finns endast på Australiens sydkust och Nya Zeeland. De blir endast 40 cm höga och väger 750 gram.


Torsdag 971218

Idag var det dags att lämna Melbourne. Utcheckning på morgonen och sedan till AVIS för att hämta ut en automatväxlad Nissan Pulsar -98. Skön att köra men ganska avigt att köra på vänster sida. Det hände några gånger ibörjan att vindrutetorkarna slogs på när man skulle blinka. Gunilla var chauffören ut genom miljonstaden på "fel" sida vägen medan Peter var förste kartläsare. Nu bar det av mot Great Ocean Road.

Första stoppet blev i Torquay för att hämta lite information. Fortsatte sedan vidare till Lorne där vi åt lunch och checkade in på ett motell. Det var ett litet charmigt samhälle med stranden och alla surffreaken som central punkt. Vädret var dock inte det bästa men det hindrade inte några tappra surfdudes i våtdräkter.

Turistbrochyrerna talade om Erskine Falls som låg i närheten. På vägen dit såg vi både kokaburran, australiens nationalfågel, och praktfullt röda Australian King Parrots. Efter en biltur på ca. 20 min parkerade vi bilen och gick stigen ned i den enorma grönskan till fallet. Vi var nästan ensamma. Bladen på orbunkarna var flera meter höga de såg mer ut som träd. Nu började vi förstå att naturen här inte ser ut som något vi sett förut. Efter lite hoppande på stenarna nedanför vattenfallet och åkte vi vidare till Teddy's Lookout. Det var en platå med stup rakt ner mot Great Ocean Road och havet. Otrolig utsikt! Peter lyckades sedan fånga en konstig fågel på bild.

Middag på rummet och tidig kväll.


Fredag 971219

Efter en regnig natt drog vi vidare längs The Great Ocean Road västerut. Efter ett tag lämnade vägen kusten och gick upp i bergen. Där stannade vi till för att ta en promenad i en tempererad regnskog. Sedan tog vi en avstickare ned mot en fyr. Vilken grönska!
När vägen återvände till kusten hade ladskapet helt ändrat karaktär. Ner till vattnet var det branta stup med en sandstrand nedanför. Stupen var ca. 50-80 m höga. Vi stannade till vid en "scenic lookout" och tog trapporna ner till stranden. Det var overkligt att stå nere på den kritvita sandremsan med vita ljus kalkstensklippor bakom sig och ett turkosblått hav med kraftfulla vita vågor som bröts mot de uppstickande kalkstenspelarna som reste sig majestätiskt upp genom vattnet. Vi stannade på ett antal utsiktsplatser (bl.a.. London Bridge och The Twelve Apostles) för att fascineras över den mäktiga kussträckan troligen den vackraste på hela Great Ocean Road.
Vägen fortsatte sedan bort från den härliga kusten och vi passerade diverse små städer på vår väg till Portland. Plötslig såg Peter något litet brunt som rörde sig vid vägrenen. Var det en vombat? Gunilla tvärnitade och backade tillbaka till det aktuella området. Nu såg vi att det var ett vilt myrpiggsvin som satt cirka fyra meter från oss. Peter rusade ut med kameran i högsta hugg men då sprang den givetvis iväg in i det höga gräset. Det blev en hyfsad bild på ett flyende djur, med lite god vilja kan man till och med se att det är ett myrpiggsvin. På den fortsatta vägen fanns väldigt många små kaniner som skuttade omkring vid vägen. I Warnambool skulle det finnas en massa valar vid kusten men det visade sig att det var fel tid på säsongen för att se några. Det blev ivarje fall ett litet stopp i staden.

Efter dagens långa biletapp var ett litet motell i Portland ett välkommet natthärberge. Utanför motellet satt en liten flock rosenkackaduor och nu började vi förstå att de inte var någon speciellt ovanlig fågel. Vi slocknade ganska fort och nästa dag låg delstaten South Australia framför oss...